Bedřich Smetana (1824−1884)

Bedřich Smetana föddes 2 mars 1824 i den böhmiska byn Litomyšl och avled 12 maj 1884 i Prag. Från hösten 1856 till våren 1861 och med ett återbesök våren 1862 var han bosatt och verksam i Göteborg framför allt som pianolärare men också som konserterande pianist, kör- och orkesterledare, konsertarrangör och i viss mån som tonsättare. I denna verksamhet hade han stor påverkan på musiklivet i Göteborg. När han återvände till Prag och sitt hemland kom han att få stor betydelse för den tjeckiska konstmusiken.

Liv

Barndom och uppväxt

Bedřich Smetana fick sin första musikutbildning av fadern František Smetana (1777−1857), en ölbryggare i Litomyšl. Modern var Barbora Smetanová, född Lynková (1792−1864). Bedřich fick inledningsvis fiollektioner, men snart tog intresset för pianot över. Ambitionerna var att ”bli en Liszt i pianospel och Mozart i komposition”. Sin huvudsakliga utbildning fick han genom privatstudier för Joseph Proksch i dennes musikinstitut i Prag.

Efter studierna och grusade planer som turnerande pianist öppnade Smetana ett musikinstitut i Prag i augusti 1848. Med inkomsterna från sitt musikinstitut men också från privatlektioner framför allt inom aristokratin, kunde Smetana bilda familj och gifte sig 1849 med Kateřina, född Kolářová (1827−1859), som också var pianist och arbetade i musikinstitutet. Kateřina (Käthe) födde under början av 1850-talet fyra döttrar, men tre av dessa gick bort under åren 1854−56, samtidigt som hon också själv fick den tuberkulos som några år senare skulle ta hennes liv. Inte minst den äldsta, och musikaliskt mycket begåvade, dottern Bedřiškas bortgång år 1855 tog Smetana hårt, och det var i sorgen efter henne som han skrev sin pianotrio i g-moll samma år.

Göteborgsepoken 1856−61

I besvikelsen över de uteblivna framgångarna nåddes Smetana av ett besked från Alexander Dreyschock, även han pianist i Prag. Dreyschock hade genomfört en konsertturné i Sverige, bland annat till Göteborg. Där hade han blivit tillfrågad av fru Eleonore Dickson, hustru till grosshandlaren James J. Dickson som bidrog generöst till musiklivet, om inte Dreyschock kände till någon god pianolärare till familjernas mamseller. När Smetana nåddes av detta besked, bestämde han sig för att bryta upp och flytta utomlands. Redan dagen efter ankomsten den 16 oktober 1856 fanns en notis i Göteborgs Handels- och Sjöfarts-Tidning om ”en artist på piano, Hr F [Friedrich] Smetana”, som på rekommendation av Dreyschock hade kommit till staden för att ge lektioner.

Den första konserten ägde rum en vecka senare i Bloms sal tillsammans med landsmannen Joseph Czapek och dennes orkester; Czapek hade själv anlänt till staden några år tidigare och bosatte sig då där permanent. Förutom två uvertyrer framfördes också Mozarts pianokonsert i d-moll med Smetana som solist och förmodligen med egenhändigt skrivna solokadenser till de båda yttersatserna. Vidare framfördes pianostycken av Chopin, Mendelssohn, Händel, Liszt samt avslutningsvis Polka i Fiss-dur op. 7:1 av Smetana själv. Kritiken var översvallande och en andra konsert gavs några veckor senare.

Efter annonsering i GHT kunde Smetana snart öppna ett musikinstitut. Undervisningen bedrevs i klasser om sex till åtta elever. Ämnena var pianospel och musikteori. Smetana blev omåttligt populär och kunde snart inte ta emot fler elever. Det var uteslutande unga mamseller och deras mödrar från stadens rikaste familjer som ingick i hans klasser. En elev var sångerskan Christina Nilsson, vilken som ung blev omhändertagen av friherinnan Adelaide Leuhusen, själv en mycket god sångerska.

Om Smetana undervisade de unga borgarmamsellerna på dagarna, undervisade han respektive umgicks med mamsellernas föräldrar på kvällarna. Detta skedde i Harmoniska sällskapet, som hade bildats i Göteborg 1808. Med detta sällskap studerade Smetana in verk för kör och orkester av främst Mozart, Haydn och Mendelssohn. Konsertframträdandena skedde i privata sammanhang.

Smetana trivdes aldrig i Göteborg utan kände sig som en främling i ett fjärran land med ett väder som han fann outhärdligt, ett kulturklimat som var fattigt i jämförelse med hemlandets och ett umgänge med människor som han genomgående i dagboken beskrev som ytligt och långtråkigt. Om detta skrev han regelbundet i dagboken men också i brev till exempelvis Liszt.

Inför det andra året i Göteborg anslöt sig hustrun Käthe och enda kvarvarande dottern Žofie. Det verkade som att Smetana höll på att etablera sig permanent i Göteborg, men när hustruns tuberkulos blev värre under vårvintern 1859 bestämde sig familjen för att bryta upp för gott och återvända hem. Käthe avled redan i Dresden på hemvägen, och efter ett längre sommaruppehåll beslöt sig Smetana för att återvända till Göteborg. Det skulle bli ytterligare två år i Sverige med likartad verksamhet som tidigare, det vill säga lektioner i musikinstitutet, instuderingar i Harmoniska sällskapet med åtföljande privata framföranden, kammarkonserter och större orkesterkonserter tillsammans med Joseph Czapek.

I april 1861 genomförde Smetana en konsertresa till Stockholm och på hemvägen också till Norrköping. Vid den tidpunkten hade han redan bestämt sig för att återvända till Prag.

Åter till Prag

Under våren 1861 hade en politisk förändring i hemlandet skett, som främst hade att göra med att Österrike och det habsburgska väldet hade försvagats vilket påverkade grannländerna positivt. En kompositionstävling på ett tjeckiskt tema hade utlysts, och det hade vidare bestämts att en teater skulle byggas i Prag som provisorium fram till dess att Nationalteatern kunde stå färdig.

Väl tillbaka i Prag utvecklades dock inte allting så som Smetana hade hoppats. Detta hade sin grund dels i att han var relativt okänd eftersom han hade bott utomlands i fem år, dels i inbördes strider mellan de styrande inom musiklivet. Under våren 1862 tvingades han därför på nytt ut på en konsertresa, vilket bland annat ledde honom åter till Göteborg för ett tvåmånaders besök.

Om Smetanas återstående del av livet kan sammanfattningsvis sägas att det till stora delar bar tragikens prägel: hans svårigheter med att etablera sig i hemlandet efter sin utbildning, sorgen efter tre av fyra döttrars död, sorgen efter hustrun Käthes bortgång och ett inte helt harmoniskt nytt äktenskap, stridigheter och intriger vid teatrarna i Prag när Smetana återvände liksom stridigheter inom musiklivet i stort där Smetana kom att ställas emot Antonín Dvořák och anklagas för tyskifiering, hörselproblem med total dövhet från 1874, ekonomiska svårigheter trots publika framgångar med framför allt operan Brudköpet, tilltagande psykiska problem och slutligen borttynandet i en cell för mentalsjuka. När nyheten om Smetanas bortgång nådde Franz Liszt, skrev denne till svar: ”Jag skriver till er i all hast att Smetanas död har gripit mig mycket. Han var ju ett geni.”

Smetanas konstnärliga betydelse för Göteborgs musikliv

I Göteborg fanns på individnivå och inom familjerna enstaka synnerligen goda musikkrafter, men om man ser till musiklivet i stort och till musikutbudet i staden är det fullt förståeligt att Smetana kände sig isolerad. Joseph Czapek hade visserligen sedan en tid givit abonnerade orkesterkonserter med hela symfonier, men flertalet konserter som arrangerades var av en lättare underhållningskaraktär. Konserternas betydelse var mer för ett socialt umgänge än för musikens egna estetiska värden.

Smetanas huvudsakliga verksamheter i Göteborg var:

  • pianopedagog samt även lärare i sång och musikteori vid sitt musikinstitut;
  • ledare för Harmoniska sällskapet med instudering av stora kör- och orkesterverk;
  • konsertarrangör och pianist i egna konserter samt deltagande i andras,
    sammanlagt i 69 konserter under perioden 1856–62;
  • tonsättare;
  • musikskribent i Göteborgs Handels- och Sjöfarts-Tidning (vid två tillfällen).

När det gäller Smetanas bidrag till Göteborgs musikliv är punkterna 1−3 de mest betydelsefulla. Som tonsättare skrev han förutom mindre pianostycken de tre symfoniska dikterna Richard III, Wallensteins läger samt Hakon Jarl; inget av dessa verk framfördes i Göteborg under tonsättarens vistelse där. Bland pianostyckena är framför allt Ball-Vision känt. Det tillägnades fru Fröjda Benecke, som Smetana hade en nära och intim relation med. Fröjdas namn i form av tonerna F-E-D-A är inarbetat i verket.

Som pianopedagog och körledare kunde Smetana däremot påverka den musikaliska kvaliteten på individnivå, vilket självfallet blev betydelsefullt för de människor som kom i åtnjutande av undervisningen. Bland eleverna fanns flera på avancerad nivå, och bland annat kan nämnas Charlotte Valentin, syster till Karl Valentin. Den konstnärliga påverkan Smetana kunde förmedla till de personer han undervisade bestod dels i repertoarval, dels i den interpretatoriskt höga nivå han besatt och kunde förmedla.

Framför allt är det som konsertarrangör och pianist i egna konserter och deltagande i andras som han nådde ut till en vidare krets. Även här skedde denna påverkan genom dels repertoarval, dels hög konstnärlig nivå. I synnerhet var det genom att arrangera en för dåtiden helt ny konsertform som Smetana satte tydligast avtryck. Tillsammans med Czapek arrangerade han under flera år kammarkonserter där varje konsert innehöll cirka tre verk för duo, trio eller kvartett. Konserterna gavs i Pelarsalen i Frimurarlogen och var efter dåtida mått i Göteborg mycket exklusiva.

Efter återvändandet till Prag hade Smetana en viss kontakt under ett antal år med några Göteborgsvänner. Det har ibland påståtts att Smetana gav en hälsning till Sverige genom utformandet av huvudtemat till den symfoniska dikten Moldau (Vltava), som ingår i cykeln Mitt fosterland (Má Vlast). Temat har stor likhet med ”Ack Värmeland du sköna”, som Smetana möjligen kan ha hört i Göteborg. Uppgiften står bland annat att finna i Sohlmans musiklexikon (2.a upplagan, uppslagsordet ”Moldau”). Dock är förlagan till temat från en europeisk vandringsmelodi som har sitt ursprung från början av 1600-talet i den neapolitanska villanellan ”Fuggi, fuggi”. Melodin kan beläggas runt omkring i Europa och för detta sammanhang inte minst viktigt i den tjeckiska barnvisan ”Kočka leze dírou pes oknem”, som således är förebilden för Smetanas temaval.

Smetana som tonsättare, några karakteristika

En tidig influens för Smetana var Franz Liszt, och en tidig vänskap blev livslång för dem båda. Påverkan av Liszts verk är också tydlig i mycket av Smetanas musik, bland annat i pianotrion och inte minst i orkestermusiken med de symfoniska dikterna. Smetana engagerade sig tidigt i den nationella rörelsen mot det habsburgska förtrycket, och i synnerhet efter Sverigeperioden blev han en av de främsta för skapandet av en nationell stil, allra mest framträdande i hans operor. Musikaliskt är detta synligt i användandet av folkdansrytmer mer än användningen av rena folksånger. Smetanas största publika framgång, operan Brudköpet, sprudlar av folkmusikaliska inslag. Särskilt är det polkarytmerna som ofta är igenkännbara. En stor del av pianokompositionerna är också salongspolkor.

Smetana hade också, inte minst genom vänskapen med Liszt, stort intresse för den nya tyska musiken med framför allt Liszt och Wagner, vilket är framträdande i operan Libuše. Detta ledde bland annat till att Smetana orättvist blev beskylld för ”tyskeri” och där hans fiender istället lyfte fram Dvořák, i likhet med stridigheterna i Tyskland omkring Brahms och Richard Wagner. Idag betraktas Smetana i Tjeckien som en av de absolut viktigaste fäderna till den tjeckiska konstmusiken, även om han internationellt inte framförs lika ofta som Antonín Dvořák och Leoš Janáček, de två övriga fäderna.

Anders Carlsson © 2016

Bibliography

Bartoš, František: Smetana ve vzpomínkách a dopisech [Smetana i minnen och brev], Prag: Artia, 1939, 1954.
−−−: Smetana in Briefen und Erinnerungen, Prag: Artia, 1954.
−−−: Smetana. Letters and Reminiscences, Prag: Artia, 1955. [Den ursprungliga boken på tjeckiska översattes till tyska och engelska.]
Carlsson, Anders: ”Handel och Bacchus eller Händel och Bach?” Det borgerliga musiklivet och dess orkesterbildningar i köpmannastaden Göteborg under andra hälften av 1800-talet, diss. i musikvetenskap, Göteborgs universitet, 1996.
Clapham, John: Smetana, London: Dent, 1972.
DeLong, Kenneth: ”In the Master’s Footsteps: Programme and Musical Design in Smetana’s  Richard III”, i: Bedřich Smetana 1824–1884. Report of the international Musicological Conference Praha 24th-26th May 1994, Prag: Muzeum Bedřicha Smetany, 1995, s. 102−117.
−−−: ”Hearing his master’s voice: Smetana’s ’Swedish’ symphonic poems and their Lisztian models. Liszt and his world”, Analecta Lisztiana, vol. 1, Franz Liszt studies, vol. 5, New York, 1998, s. 295−334.
Gabrielová, Jarmila: ”Oehlenschläger − Hartmann − Smetana: Hakon Jarl”, i: Musik & forskning, vol. 20, 1994, s. 55−80.
−−−: ”Tragödie − Ouvertüre − Symphonische Dichtung: Hakon Jarl von Oehlenschläger, Hartmann und Smetana”, i: Bedřich Smetana 1824–1884. Report of the international Musicological Conference Praha 24th-26th May 1994, Prag: Muzeum Bedřicha Smetany, 1995, s. 118−137.
Grehn, Taimi: ”Om Bedřich Smetana och episoden Göteborg”, Göteborg Förr och Nu, vol. 5, 1968, s. 149−178.
Hemlin, Erik: Bedřich Smetana i Göteborg, Skrifter utgivna av Teaterhistoriska samfundet i Göteborg nr 10, Göteborg: Teaterhistoriska samfundet och Göteborgs och Bohusläns turisttrafikförbund, 1976.
Hnilička, Alois: ”Smetanovy dopisy o jeho koncertní cestě po Švédsku r. 1861” [Smetanas brev om sin konsertturné i Sverige 1861], Dalibor, vol. 40, nr 15−16, 1924, s. 128−131. [Senare utgiven som kapiteldel i Rozhledy po životě a významu Bedřicha Smetany, Prag: Mojmír Urbánek, 1924.]
−−−: ”Bedřich Smetana ve Švédsku a jeho návrat do Čech” [Bedřich Smetana i Sverige och hans återkomst till Böhmen], i: Zvon, vol. 9, nr 31−34, 1908/09, s. 481−485, 503−506, 513−515, 529−531. [Senare utgiven som kapiteldel i Rozhledy po životě a významu Bedřicha Smetany, Prag: Mojmír Urbánek, 1924.]
Hodin, J.: ”Bedřich Smetana i Göteborg”, Ord och Bild, vol. 50, 1941, s. 537−547 [Artikeln finns också återgiven i Studiekamraten, vol. 72, nr 2−3, 1990, s. 1−12.]
Honolka, Kurt: Bedřich Smetana in Selbstzeugnissen und Bilddokumenten, Reinbek: Rowohlt, 1978.
−−−: Bedřich Smetana, Borås: Norma, 1986. [På svenska.]
Holzknecht, Václav: Bedřich Smetana, diss., Praha: Panton, 1979, 1984.
Jacobsen, Hovgaard C. (red.): Af Smetanas Breve og Dagbøger, København: Hasselbalchs kulturbibliotek, 1956.
Järmann, Thomas: ”Im Geiste Liszts und doch ganz anders: Bedřich Smetana komponiert seine ersten sinfonischen Dichtungen“, Die Tonkunst, vol. 8, nr 1, 2014, s. 74−85.
Karlsson, Blanka: ”Po stopách Bedřicha Smetany ve švédských archivech I” [I fotspåren av Bedřich Smetana i svenska arkiv I], i: Čas v roce 2005. Ročenka České archivní společnosti, Prag, 2006, s. 79−109.
Kraus, Arnošt: Smetana v Göteborgu [Smetana i Göteborg], Prag: J. Otto, 1925.
−−−: ”Bedřich Smetana v Göteborgu” [Bedřich Smetana i Göteborg], Věstník České akademie císaře Františka Josefa pro vědy slovesnost a umění, vol. 15, nr 1−5, s. 1−8, 81−87, 283−289, 356−364, 401−413, 1906. [Bl.a. brev från Göteborgsperioden.]
Kuylenstierna, Jan: ”Smetana, Grönsakstorget och ’Värmeland du sköna’”, Aftonposten, 13 okt. 1951.
Large, Brian: Smetana, London: Duckworth, 1970.
Malý, Miloslav: Bedřich Smetana, Prag: Orbis, 1956. [På svenska.]
Michl, Josef: ”Vzpomínky Jana Rysa na Bedřicha Smetanu” [Jan Rys minnen angående Bedřich Smetana], Hudební revue, vol. 5, nr 1, s. 13−15; nr 2, s. 65−68; nr 3−4, s. 171−175; nr 5−6, s. 237−242, 1912. [Jan Rys var en ung pojke som levde med och hjälpte Smetana sista hela året i Göteborg.]
Mojžíšová, Olga (red.): Bedřich Smetana. Time − Life − Work − Bedřich Smetana Museum, Prag: Muzeum Bedřicha Smetany, 1998. [Även utgiven på tjeckiska och tyska.]
−−−: "Smetanův Händel, Haydn a Mendelssohn v Göteborgu" [Smetanas Händel, Haydn och Mendelssohn i Göteborg], i: Miscellanea z výroční konference České společnosti pro hudební vědu 2009. Händel − Haydn − Mendelssohn a jejich „druhý život" v českých zemích a na Slovensku v 18. a 19. století, Prag, 2012, s. 130−139.
Mojžíšová, Olga & Pospíšil, Milan: Bedřich Smetana a jeho korespondence [Bedřich Smetana och hans korrespondens], Prag: Národní muzeum, 2011.
Norlind, Tobias: ”Smetana och Sverige”, i: Ur nutidens musikliv, vol. 5, 1924, hft. 6−8, s. 81−86.
Očadlík, Mirko: ”Vad har Sverige givit Bedřich Smetana?”, Musikrevy, nr 7/8 1956, s. 285−289. [Artikeln också publicerad på tjeckiska som ”Co dalo Švédsko B. Smetanovi”, Miscellanea musicologica, vol. 3, 1957, s. 55−94.
Oefner, Claus: ”Fragen an Smetana: Wallensteins Lager nach Schiller. Schiller und die Musik”, i: Schriftenreihe der Hochschule für Musik Franz Liszt 4, Köln, 2007, s. 267−271.
Séquardtová, Hana: Bedřich Smetana, Leipzig: Reclam, 1985. [På tyska.]
Smolka, Jaroslav: Smetanova symfonická tvorba [Smetanas symfoniska arbeten], Praha: Supraphon, 1984. [Ingår i Dílo a život Bedřicha Smetany.]
Srb-Debrnov, Josef: Z denníků Bedřicha Smetany [Från Bedřich Smetanas dagböcker], Prag: Mojmír Urbánek, 1902. [Innehåller material bl.a. från Göteborgsperioden 1859−62.]
Sukennikow, M.: ”Smetana i Göteborg”, Vår sång, vol. 12, nr 5, 1939, s. 82f.
Thörnqvist, Clara: Smetana in Göteborg 1856−1862, Göteborg: Göteborgs universitetsbibliotek, 1967. [På engelska.]
−−−: ”Smetanas kamp för en orkester”, Göteborgs Handels- och Sjöfarts-Tidning, 7 juni 1961.
Vretblad, Patrik: ”Bedřich Smetana i Sverige”, Svensk-tjeckoslovakiska sällskapet, vol. 1, 1923/24.
Zich, Otakar: Symfonické básně Smetanovy [Smetanas symfoniska dikter], Prag: Hudební matice Umělecké besedy, 1924, 1949.

Sources

Göteborgs landsarkiv, Region- och stadsarkivet i Göteborg, Göteborgs universitetsbibliotek, Göteborgs Stadsmuseum, Smetanamuseet i Prag (Muzeum Bedřicha Smetany).

Summary list of works

9 operor (varav 1 oavslutad), orkesterverk (symfoni, symfoniska dikter m.m), kammarmusik (pianotrio, 2 stråkkvartetter m.m.), verk för piano, verk för orgel, körverk, sånger.
Verk med anknytning till Sverige: 3 symfoniska dikter (Richard III, Wallensteins Lager, Hakon Jarl), kammarmusik (pianotrio), pianoverk (Ball Vision, Souvenir de Bohême, Am Seegestade, m.m.).

Collected works

Verk komponerade under Göteborgsperioden:

Orkester
Richard III, symfonisk dikt efter W. Shakespeare op. 11, 1857−58.
Wallensteins Lager (Valdštýnův tábor), symfonisk dikt efter F. von Schiller op. 14, 1858–9
Hakon Jarl, symfonisk dikt efter A. Oehlenschläger op. 16, 1860−61.

Kammarmusik
Pianotrio g-moll op. 15, 1855, rev. 1857. [Komponerad i Böhmen men reviderad i Sverige.]

Piano
Erinnerung an Weimar, Ass-dur, 1857.
Cid campeador − Ximene, tonpoem, skisser, fragment, 1857−58.
Transkriptioner av Schuberts Die schöne Müllerin op. 10, 1858 (1. Trockne Blumen, förlorad, 2. Der Neugierige)
Ballad (Balada) e-moll, skiss, fragment, 1858.
Ball vision, Polka-Rhapsodie (Vidění na plese), a-moll/C-dur, 1858.
Konzert-Etüde (Koncertní etuda) C-dur, 1858
Bettina Polka C-dur, 1859; vers. 2: 1883.
Macbeth (Skica ke scéně Macbeth a čarodějnice ze Shakespeara / Scen till Macbeth och häxorna ur Shakespeares Macbeth), 1859.
Souvenir de Bohême en forme de polkas (Vzpomínky na Čechy ve formě polek), op. 12:1 a-moll, op. 12:2 e-moll, op. 13:1 e-moll, op. 13:2 Ess-dur, 1859–60.
Am Seegestade − eine Erinnerung (Na břehu mořském − Vzpomínka), konsertetyd, giss-moll, 1861. [Skriven till minnet av Sverige.]

Solokadenser
Mozarts pianokonsert nr 20 i d-moll, K. 466, första och tredje satserna, 1856.
Beethovens pianokonsert nr 3 i c-moll op. 37, första satsen, vers. 1, 1857−61; vers. 2, 1872.

Kör
Píseň česká (Tjeckisk sång) ( J. z Hvězdy [J.J. Marek]) op. 17, TTBB [SATB], 1860. [Komponerad i Böhmen under sommarledighet.] 


Works by Bedřich Smetana

There are no works by the composer registered