Bernhard Crusell (1775−1838)

Gåsen och Lärkan
[included as no. 2 in 'Songs with accompaniment of Forte Piano by B. Crusell', Book II]

  • Year of composition: 1824 [publishing date, according to information in Ahlborg's edition.]
  • Work category: Voices and piano
  • Duration: Approx. 1-5 min

Solo voices/choir

soprano and tenor

Examples of printed editions

• Stockholm, Lithography by C. Müller på CF Wolters [?] Förlag [1824]
• Hans Ahlborg Musik. Copied in 2007

Location for score and part material

Statens musik- och teaterbibliotek

Description of work

Gåsen (Tenor): Allegretto commodo quasi Andante C minor 4/4 (C), Lärkan (Descant): Allegro con Spirito C major 6/8, Gåsen: Tempo I C minor 4/4 (C), Lärkan: Allegro con Spirito C major 6/8, Gåsen: Tempo Imo 4/4 (C) C minor, Lärkan: Allegro con Spirito C major 6/8


Libretto/text

Gåsen och Lärkan

Gåsen (Tenor):

Hvi flyger du så dristigt up, du arma toka lilla!
du blir minsann ej fet utaf att flacksa och att drilla.
Betänk, det rägnar intet korn från höga molnet ner,
och alldrig du på himlens hvalf en daggmask kräla ser.
Nej, blif på jorden qvar som vi; ty att i rymden sväfva,
det nöter dina fjädrar blott och fyller ej din kräfva
kack kack kack kack kack kack kack kack kack.

Lärkan (Diskant):

Mig skänkte Naturen
de rörliga vingar
och lusten att sjunga
och strupen så böjligen skapad dertill
de redbara tunga
dem kräfvan betvingar
må kackla bland djuren,
mitt lif är en flygt och dess sällhet en drill.

Gåsen:

Men, lilla lätta sångerska! må du likväl besinna,
at du i luftens region har bara luft att vinna
Kack kack kack kack kack kack kack kack kack.

Lärkan:

Af luften, den klara,
jag formar de ljuden
som dallrande tyda
min fröjd at bebåda den kommande vår,
då träden sig pryda
i grönskande skruden,
och blommornas skara
står up i de flyende drifvornas spår.

Gåsen:

Men jorden är likväl ditt hem och tufvan är ditt läger,
att flytta till stjernorna du ej förmåga eger,
kack kack.

Lärkan:

Min åtrå ej ilar
så högt öfver gruset,
mig vingarna bära
ett stycke från tufvan, men icke till skyn.
Med lunderna nära
på vågor af ljuset
jag sjungande hvilar
förnöjd af den jordiska skönhetens syn.

Gåsen:

kack, kack, kack, kack kack, kack; kack kack kack kack.