Hans Hagerup Falbe (1772−1830)

Hans Hagerup Falbe, född i Köpenhamn 7 februari 1772 och död i Stockholm 17 oktober 1830, var en dansk-norsk jurist som kom att bli norskt statsråd i Stockholm. Han var även högst aktiv som musiker och tonsättare. Efter en karriär som jurist i Norge kom han till det norska statsministerkontoret i Stockholm 1822. Han komponerade i ett flertal genrer, från sångspel till kammarmusik.

Liv

Bakgrund, studier och tidig karriär

Hans Hagerup Falbe var i hög grad en skandinavisk tonsättare. Han föddes den 7 februari 1772 i Köpenhamn av en norsk mor och hade en tysk-dansk far som var jurist och ämbetsman. Falbe kom till Norge 1809, men under stora delar av sina sista år bodde han i Stockholm, där han också avled den 17 oktober 1830.

Falbe gick en juridisk utbildning i födelsestaden Köpenhamn och fick en tjänst vid utrikesdepartementet där. Från 1792 och tre år framöver befann han sig utanför Norden − däribland i städer som Berlin, Dresden, Wien, Rom och Paris (sju månader). Ett av dessa år var han stationerad vid den danska legationen hos kungen av Neapel. Väl hemma i Köpenhamn fortsatte han sitt arbete vid departementet till 1799, då han fick sin första utnämning till domare.

Musikaliska aktiviteter i Köpenhamn

Det är osäkert om Falbe kan ha fått sin musikaliska utbildning i Köpenhamn eller utanför Danmark. Av hans kompositioner att döma kan han ha fått en grundlig, ”lärd” teoriundervisning av tysk modell men även insikter i den mer sydliga stilen från sent 1700-tal. Danskarna satte stort värde på tysk och fransk opera, och i Neapel verkade tonsättarhjältarna Giovanni Paisiello, Niccolò Piccinni och Domenico Cimarosa, som Falbe kan ha hört.

I Köpenhamn var Falbe aktiv i Det Kongelige musikalske Akademi, som återuppstått 1790. Det var en sammanslutning som arrangerade musikaliska framföranden och hade både framstående professionella musiker och begåvade amatörer som medlemmar. Falbe spelade klaver och han fick också flera kompositioner framförda, bland annat Natten, ”en musikalisk målning för orkester” (1805) bestående av nio danssatser, och kantaten Fader Vor (1807). Han ska också ha fått ”buffo-operetten” Anglomanien uppförd, vilken kan ha varit en aktuell politisk-satirisk kommentar till det pågående kriget. Den gjordes 1810 i Christiania (nuvarande Oslo), men verket tycks ha gått förlorat. Tyngdpunkten i kompositionerna från dessa år är likväl europeiska danser, inte minst den nya modedansen vals.

Till Norge

År 1808 dog Enevold de Falsen, justitiarius vid Akershus Stiftsoverrett i Christiania (han var bl.a. librettisten till sångspelet Dragedukken med musik av F.L.Æ. Kunzen). Norge fick en musikkunnig arvtagare i Hans Hagerup Falbe, som flyttat norrut 1809. Falbe blev senare stiftsamtmann (en position i ledningen av ett stift) och deltog i stormansmötet på Eidsvold 1814, då grunden för Norges grundlag lades.

Bara några veckor efter hans ankomst fick Falbes musik sina första framföranden i Christiania. 1810 var han en av initiativtagarna till ”Det musikalske Lyceum”, som hade akademien i Köpenhamn som förebild. Ett annat ledande namn var Paul Thrane, som senare skulle bli Falbes svåger. Lyceet blev en viktig musikinstitution och en mötesplats för köpmän och ämbetsmän (adeln var i Norge begränsad till antalet). Det är möjligt att Falbe förde med sig en större notsamling, eftersom det var många nyheter som framfördes under Lyceets första år, till och med Wolfgang Amadeus Mozarts opera Enleveringen ur seraljen kunde ges i sin helhet vid tre framföranden 1813. Falbe medverkade regelbundet vid klaveret både under repetitionerna och vid många konserter. Han blev också Lyceets mest spelade tonsättare, även under den kommande Stockholmsperioden. Till och med efter Falbes död framfördes hans musik, då i synnerhet orkesterverket Natten.

Efter en kortvarig frihet år 1814 blev Norge underställt den svenska kungen, Karl XIV Johan. Falbe blev kvar i Norge som norsk medborgare och ämbetsman. 1822 blev han förflyttad till det norska statsministerkontoret i Stockholm, där han innehade olika statsrådsposter. Dessa poster var inte politiska, utan ämbetsmannapositioner. Falbe var aktad i Stockholm både som musiker och som en man av värld behärskande flera språk: han var en av få nordbor som kunde diskutera med Bernadotte-kungen direkt på franska.

Verk

Några av Hans Hagerup Falbes kompositioner trycktes i Köpenhamn, Christiania och Stockholm. Flera danser anges i norska spelmansböcker vara ”av Falbe”, så en viss del av hans musik kan också ha kommit att ingå i folkmusiktraditionen. Men de flesta av Falbes bevarade verk föreligger som manuskript i varierande fysiskt skick (de i Oslo har digitaliserats och är tillgängliga på internet).

Många av de stora verken är tillfällighetskompositioner, kantater eller kantatliknande verk tillkomna av ”officiella” anledningar, som kungens eller drottningens födelsedagar eller firande av institutioner. Också texterna är av tidstypisk tillfällighetskaraktär och har ämbetsmän som författare: dikter som hyllar eller berättar om den aktuella personen, i vissa fall naturlyrik som kan vara förbunden med mottagaren. Några av dessa dikter publicerades och fick ett eget liv. Vissa av Falbes kantater användes också på teatern.

Falbes musik blev under hans livstid populär och relativt ofta framförd i de högre klasserna på olika håll i Norden. Musiken hämtar element från flera olika stilepoker och stilarter. Falbe måste ha känt till mycken musik, och han utnyttjar verkningsmedlen med säker hand. Generellt har han en förkärlek för danssatser och enklare wienklassiska former, men flätar också in barockens fugato där det passar. Den textbärande sångstämman kan präglas av (italienskt) utsmyckad melodiföring och ibland en obligat motstämma. Men ackompanjemanget går ofta mer i riktning mot ackordbrytningar än det vi finner i de bästa tyska och franska sångspelen från den här tiden. De tonala utvikningarna håller sig till de närbesläktade tonarterna och harmoniken är sällan krävande. Det blir mer idyll än drama.

Arvid O. Vollsnes © 2016
Trans. Erik Wallrup 

Bibliography

Grinde, Nils: ”Hans Hagerup Falbe – Statsråd og komponist”, i: Arvid O. Vollsnes (red.), Norges musikkhistorie, vol. 2, 1814–70, Aschehoug: Oslo, 2000, s. 91–96.
−−−: ”Hans Hagerup Falbe : 7.2.1772–17.10.1830”, i: Norsk musikktidsskrift, nr 3 1972, s. 101–105. 
−−−: Norsk musikkhistorie, Oslo: Universitetsforlaget, 1981, s. 114−118.
Johnsson, Leif & Aase, Monica: ”Aage Claudius Schult og hans legat: en notesamling i Universitetsbiblioteket i Trondheim”, i: Til opplysning nr. 17. Universitetsbiblioteket i Trondheim 2007.
Lindstøl, Tallak: ”Hans Hagerup Falbe”, i: Stortinget og Statsraadet 1814–1914, vol. 1, Steenske Bogtrykeri: Kristiania, 1914.
Michelsen, Kari: ”Hans Hagerup Falbe”, i: Cappelens musikkleksikon, vol. 2, Cappelen: Oslo, 1978.
Munch, EmerentzeFru Emerentze Munchs Optegnelser – efter originalmanuskriptet, Bogkunst: Kria, 1907.
Nielsen, Yngvar: ”Falbe, Hans Hagerup”, i: Dansk Biografisk Lexikon, vol. 5, Kjøbenhavn: Gyldendalske Bokhandels Forlag, 1891, första uppl., s. 43–44.
−−−: “ Træk af Selskabslivet i Kristiania i Aarene 1816-18. III”, i: Ny illustreret Tidende, nr 2, 1874.
Qvamme, Børre: Det musikalske Lyceum og konsertlivet i Christiania 1810–1838, Solum: Oslo, 2002.
−−−: Opera og operette i Kristiania, Solum: Oslo 2004.
Rehbinder, Oberstinde [Carine Mathea Therese]: Barndoms og ungdoms erindringer, Gyldendal: Oslo, 1915.
Roverud, Lars: Et Blik paa Musikens Tilstand i Norge, Christiania, 1815.
Rugstad, Gunnar: “Hans Hagerup Falbe”, i: Norsk musikkgransking årbok 1956–1958, Oslo, 1959, s. 12−77.
Sandvik, O.M.: “Hans Hagerup Falbe”, i: Norsk biografisk leksikon, vol. 4, Oslo: Aschehoug, 1929.
Stødle, Håkon: Klarinetten i norsk musikk fram til 1830: spesielt med henblikk på bruken av den hos Hans Hagerup Falbe og Waldemar Thrane, magisteruppsats i musikvetenskap, Universitetet i Oslo, 1970.
Swalin, Wilhelm: Konungens norska och svenska statsråd 1809 – 1814 – 1881, Ivar Hagströms Boktryckeri: Stockholm, 1881, s. 26.
Vollsnes, Arvid O. (red.): Norges musikkhistorie, vol. 2, 1814–70. Den nasjonale tone, Aschehoug: Oslo, 2000.

Summary list of works

Sångspel/operetter (Anglomanien, Geheime-Overfinantzraaden m.m.), orkesterverk (Natten, sinfonia, 2 uvertyrer), kammarmusik (3 stråkkvartetter m.m.), pianoverk (2- och 4-händiga), kantater (Fader Vor m.m.), danser (för olika sättningar).

Collected works

Gunnar Rugstad sammanställde den första täckande verkförteckningen i sin magisteravhandling om Falbe (Rugstad 1959 s. 66ff). Enstaka verk har upptäckts därefter. Få verk av Falbe finns i tryck. Huvuddelen finns i manuskript, varav de flesta förvaras i Nasjonalbiblioteket i Oslo, i förteckningen nedan betecknat som [NB]. Dessa manuskript är till stor del fotograferade och finns tillgängliga på Internet. Några är överförda från Musikaliska akademien till Musik- och teaterbiblioteket i Stockholm [MTB]. Ytterligare andra finns i Det Kongelige Bibliotek i Köpenhamn: [KB]. Verktitlarna är nästan uteslutande hämtade från manuskripten. Några titlar verkar skrivna av en annan hand. Därför förekommer en vacklan mellan exempelvis Kantate och Cantate. Flera datumangivelser på ett manuskript kan tyda på verket framförts flera gånger eller att verket i fråga uppfördes på den dag som hyllningen gällde (till exemplet konungens egentliga födelsedag).

Sångspel och scenisk musik
Fredsfesten [fragment av sångspel] 1810 [NB]
Geheime-Overfinantzraaden (H.A. Bjerregaard), sångspel, uppfört 1829, partituret förkommet
“Romanse” och ”Norsk Balvise”, arrangerade för sopran, piano, gitarr, tryckta i Den norske Lyra, 1825. ”Romanse” återges också i modern version i Vollsnes 2000, s. 93–94. Komponisten Ragnar Søderlind ederade en ny orkesterversion av ”Romanse” till CD-inspelningen som bifogades Vollsnes 2000.
Musik till skådespelet “Korsridderne” (August von Kotzebue), dock osäkert om musiken är av Falbe, 1830  [NB]
Sångspel, fragment, italiensk text [NB]
Sångspel, fragment [NB]

Kantater och prologer (soli, kör, orkester)
Fader Vor (G.H. Olsen), kantat, 1807 [KB]
Prolog ”Fredshaabet – eller Trillingsøstrene i Nord” (Ludvig Stoud Platou), koreografi: J.P. Strømberg, 1809 [NB]
Cantate ved den nationale Fredsfesten 1810 [i Jönköping] (Hans Iver Horn),1810 [NB]
Sørge-Cantate over John Collett, 8de februarius 1810 [NB]
Sørge-Cantate ved Mindefesten for Norges [Prinds] Christian August (Ludvig Stoud Platou), 1810 [NB]
Cantate i Anledning af Universitetets Stiftelse i 1811 (Ludvig Stoud Platou) [NB]
Prolog [till Frederik VI:s födelsesdag] 28 januari 1812 (Claus Pavels),1812 [NB]
Sång, till prins Frederik av Hessens födelsedag 24 maj 1812, NB]
Prolog [till Frederik VI:s födelsedag] 28 januari 1813 (Claus Pavels), en del av musiken av W. Thrane, 1812 [NB]
Norske Høstblomster, helligede Landets Moder, Hendes Majestæt Dronning Maria (Ludvig Stoud Platou ), kantat till dronning Marias födelsedag 28 oktober 1813, [UBTh]
Duo (“Den mørke Sky forsvunden er”), komponerad med anledning av föreningen med Sverige, 1814 [NB]
Choral, den 4de November 1815 (“Oh store Gud, vi love Dig”),
Minnehøytidelighet i Vor Frelses Kirke, 1815 [NB]
Prolog [kantat till Karl Johans födelsedag] 26 januari 1816. Utdrag tryckt av Lars Møller Ibsen, Kristiania 1825 och i Den norske Lyra, Kristiania, 1825, 1816/1817 [NB] [uvertyr, stämuppsättning i MTB]
Prolog den 26 januari 1817 [kronprins Karl Johans födelsedag] 1817/1818 [NB]
Cantate afsjungen ved Den Lutherske Reformations Jubelfest, høytideligholdt den tredie November 1817 af Det Kongelige Norske Frederiks Universitet (Stener Johannes Stenersen) [NB]
Prolog den 26 januari 1818 [kronprins Karl Johans födelsedag. Nr. 1 märkt “Ouv. af Freyas Alter” (Oehlenschläger), använde fjolårets musik?, 1817 [NB]
Cantate den 29de april 1818 [Karl 2/13:s död], 1818 [NB]
Kantat till drottning Desideria, 8[9?] november 1816/29 november 1818 [UBTh]
Motetto scherzando, scritto da Falbe it di 20. maggio 1819 [NB]
Sang den 4 [9] november 1819 [till drottning Desideria], 1819 [NB]
Sang den 26 januari 1821 [kung Carl Johans födelsedag] (“Sønner af Norge”, H.A. Bjerregaard), 1821  [NB]
Kantat vid kung Carl Johans födelsedag 1821 [UBTh]
Cantate til Kongens Fødselsdag  [26 januari, Johan Storm Munch?] 1822  [NB]
Cantate til Kongens Fødselsdag [26 januari] [1823?] [UBTh]
Sørge Cantate den 20 december 1824, till Carsten?/Peder? Anker, 1824 [NB]
Rondo (“Troløse, hvis jeg dig ei kan”), u.å. [NB]
Kantate, kyrkokantat, fragment, u.å. [NB]
Cantate paa Kongens Fødselsdag, daterad 10 december 1832, som kanske kan syfta på ett framförande, [NB]

Orkester
Natten, “Et musicalsk Maleri for Orkester”, 9 danssatser, 1805, + 10 december 1809 [NB]. – En modern version av inledningen “Nattens rolighed” finns i Vollsnes 2000 s. 95.
Sinfonia i D [“Sinfonie – pour 18 instruments”, “Nr. 6 Sinfonia”] 1810–12 [NB]. – Transkriptioner: Gunnar Rugstad [ms NB], Bjarne Kortsen (tryckt i Norge/USA]
Uvertyr C-dur, 1825 [NB, stämmor i MTB]. Transkription: Gunnar Rugstad (ms NB)                         
Uvertyr till “Freyas Alter” (Oehlenschläger), se nr 3 i “Prolog den 26 januari 1817” [NB]

Kammarmusik
3 stråkkvartetter [NB]
Ouverture [C-dur] per il Piano-Forte con accompagnimento di violino [MTB]
Fuga, Allegro, Moderato, för stråkkvartett [NB]
Introduzione, Fuga, Quadrille, stråkar & b.c., [NB]. Modern utgåva “Introduzione och Fuga” för klaver av Per Hjort Albertsen.
Quadrille nr 1 & 2 för 2 violiner och bas [NB]
8 danser för flöjt, 2 klarinetter, 2 horn, 2 violiner och bas  [NB]
8 [nya] danser för flöjt, 2 klarinetter, 2 horn, 2 violiner och bas [NB]
6 danser för 2 violiner, klarinett, 2 horn och bas
Små stycken för stråkar, danser, 1820 [NB]
Musik för sextett, danser, 1820 [NB]
Musik för sextett, danser, till Charlotta Mørner. 1821 [NB]

Piano, fyrhändigt
Wals à quatre mains [för piano-forte; af Falbe], tryckt hos Müller, Stockholm u.å., [NB]
Deux valses à quatre mains, tryckt hos C. Lose, Köpenhamn u.å., 1817
Grand valse pour le piano-forte arrangées à quatre mains, tryckt i Den Norske Lyra, Ibsen, Kristiania 1825, hos Winther, Kristiania och hos Müller, Stockholm.
Six Eccosaises pour le Piano-Forte à quatre mains, tryckt hos Winther, Kristiania, 1826, hos Ibsen och i Musikalsk Nytaarsgave 1827.
Valser [två fragment] [NB]

Piano, solo
Stor vals för klaver, tryckt hos C.C. Lose, Köpenhamn, 1803.
6 éccossaiser för pianoforte, tryckt hos C.C. Lose, Köpenhamn, 1804.
Natten, udtog for klaver, tryckt i Nordens Apollo årg. 4, Schall, Köpenhamn, 1809.
Natten, udtog for klaver, tryckt hos C.C. Lose, Köpenhamn u.å.
En ny stor Vals for Fortepiano, tryckt hos Roverud, Kristiania. 1814.
6 valser for klaver, 1817?, tillägnad Louise Clausen/Clasen.
Ouverture pour Pianoforte, tryckt i Den Norske Lyra, Ibsen, Kristiania, 1825.
Figaro no 2 [NB]
5 danser och 2 sånger [NB]

Danser
Samlingar för violin [NB]
Samlingar för klaver [NB]
Toner av Oberons Horn [KB]
27 danser och en aria [fragment] [KB]
6 av Hr. Falbes nyeste Dandse, [tryckt hos Roverud, Kristiania, 1811]
6 dandse satte for 7 Stemmer, H. 2, [tryckt hos Roverud, Kristiania, 1812]
Rill [arr. för violin, piano, cornett, tryckt hos Olsen, Kristiania. 1875]
Vals för pianoforte [arr. för violin, piano, cornett, tryckt hos Olsen, Kristiania. 1875]
88 av Falbes danssatser finns bevarade i olika samlingsverk

Kör
Orchesterprøven [SATB] [NB]

Sånger
“Romanse” och “Norsk Balvise” [ur Geheime Oberfinantzraaden.], sång och klaver. Tex: H.A. Bjerregaard. Tryckt Ibsen, Kristiania 1825. Adderad gitarrstämma av L.M. Ibsen.

Förteckningen ovan omfattar endast bevarade verk. Nedan anges också omtalade men förkomna verk.

Förkomna verk
Anglomanien, buffo-operett, delvis framförd i Norge, 1808/1810.
6 nye engelske Dandse og en Vals for stort Orchester,1800
6 nye Skotske Dandse, för 7 instrument, tryckt hos Haly, Köpenhamn, 1800
6 éccossaiser for pianoforte, nämnt som tryck i översikt Kristiania 1826, kanske identisk med den samling som trycktes hos C.C. Lose, Köpenhamn. 1804.
Cantate paa H.M. Kongens [Frederik VI] Fødselsdag (Claus Pavels), 1811
Duett, avskrift?, Hammer, Kristiania, 1811.
Modtag den Blomst Forglemmigei, sång, avskrift?, Hammer, Kristiania, ca 1811.
Sang til Norges Vel (Ludvig Stoud Platou), 1813
Thema med Variationer for Fagot och Orchester af Hr. Etatsraad Falbe, uruppförd 19 december 1814 (24/1 1813?).
Musik till “Fru Rosenkrantz' Begravelse” 2/3 1815.
Prolog til Prindsens [Carl Johans] Theateraften 4/10 1815 (Claus Pavels)
Sang til prins Carl Johan 4/11 1815 (L. Stoud Platou)
Marsch och fem danser till skådespelet Selim, Prinds af Algier [John Brown, uppfört i Köpenhamn 1805/06, Kristiania 1816], för klaver, avskrift?, Hammer. Kristiania, 1816
Prolog [till kung Karl XIII/II:s födelsedag, 14 november], 1817
Farvel til Norge (C. Hansson), uruppförd 22 augusti 1829


Works by Hans Hagerup Falbe

There are no works by the composer registered