Ivar Hallström (1826−1901)

Granadas dotter

  • Year of composition: 'Ytterby on 14 August 1890' (according to the autograph of the score; 'dat Ytterby 17/8 1888' according to Svenskt biografiskt lexikon)
  • Work category: Operetta / Comic opera
  • Text author: Henrik Christiernsson [Christiernson according to the autograph of the score]
  • First performed: Svenska Teatern, Stockholm, 26 November 1892. Contributors: A. Sellergren (Filip av Spanien), A. Almati g Rundberg (Eleonora), O. Lemon (Ruyz), D. Sterky (Jacinta), Mrs Pettersson [sic] (Sanchica), C. F. Lundqvist (Mateo), H. Brag (Pedrillo), W. Strandberg f Söhrling (Fredegonda), O. Johanson (Alonzo), A. Rundberg (Miguel), C. Lundmark (José), Wolter [sic] (Isabella), S. Wolf (Dolores), A. Karlsohn (Inez), M. Strandberg (A muleteer), H. Heintz (A boy), S. Linné (A girl), S. Wegelin (A servant), J. Lindenau (The Moors princess) [according to Ralf, Klas: the Royal Opera. Repertoire 1773-1973 (1974)]
  • Duration: Approx. 90-120 min
  • Detailed duration: Uncertain

Instrumentation

2*.2.2.2 / 4.2.4.0 / timp, perc, hp / str
(picc)
perc: sn dr, bass dr, cymb, trgl, Tamb. de Basque, Castagnettes
On the stage (acc. to the part material): ob solo, clar, vc solo, hp
(N.B. In the libretto a (silver-)lute [belonging to Jacinta], but the score says harp; also a viola da gamba [Ruyz] exists in the libretto, but the score says cello; the lute and viola da gamba and possibly also an oboe [Pedrillo] should however exist as propsa)

Solo voices/choir

Filip, king of Spain (bass)
Eleonora, his daughter (mezzo-soprano)
Ruyz de Alarcon, young nobleman (tenor)
Jacinta (soprano)
Sanchica, her lady (spoken part)
Mateo, drifter and cicerone (baritone)
Pedrillo Pedruga, conductor of the royal musicians (bass)
Fredegonda, duenna ['lady companion'] (soprano)
Don Alonzo, Hofman (baritone/bass)
Don Miguel, Hofman (tenor)
Don José, Hofman (tenor)
Donna Isabella, Hofdam (soprano)
Donna Dolores, Hofdam (mezzo-soprano)
Donna Inez, Hofdam (soprano)
Arrieros, En bandolero/A muleteer (tenor)

Courtiers, Footmen, Gurad, Muleteers, Musicians, Farmers, Citizens [sic] of Alhambra of both sexes

4 sopranos (Jacinta, Fredegonda, Donna Isabella, Donna Inez), 2 mezzo-sopranos (Eleonora, Donna Dolores),4 tenors (Ruyz de Alarcon, Don Miguel, Don José), 2 baritones (Mateo, Don Alonzo), 2 basses (Filip, Pedrillo Pedruga)

1 spoken part (Sanchica)

Choir: S.S.A.A., T.T.B.B., S.A.T.B.

Examples of printed editions

The libretto is printed by Looström & Komp:s Förlag, Stockholm (1892)

Location for score and part material

Score in autograph and handwritten orchestral parts, prompter part and ballet material exist in the Musik- och teaterbiblioteket collection

  • Location autograph: Musik- och teaterbiblioteket
  • Possible call no. and autograph comment: The Royal Opera, Operetter G 25

Description of work

The story takes place in Alhambra in the 1500s.

Akt I
En dalsänkning vid yttre ringmuren till Alhambra. Ett till hälften förfallet moriskt torn till venster, i hvars undervåning finnes en dörr med trappa och något högre ett fönster. I fonden berg, mellan hvilka en väg slingrar sig fram, dold för åskådaren af nästan manshöga klippblock. På framscenen till höger invid bergväggen en morisk marmorfontän med sorlande vatten. Tornet omgifves af trädgårdsanläggningar med klängerväxter, rosor, myrten o. s. v. I fonden synes Sierra Nevadas snöbetäckta toppar, belysta af morgonglöd.
Nr 1. Introduktion: Allegretto g-moll 3/8 (varierande tempobeteckningar, ton- och taktarter)
Scen 1: En kör af mulåsnedrifvare hörs utanföre [sic] till höger. Mateo och Sanchica komma från tornet. Mateo i trasig drägt, men med stolt hållning. Han lyssnar. Kören [hörs] närmare. Mulåsnedrifvarne synas uppe bland bergen. Deras åsnor äro tungt lastade. Beväpnade soldater följa tåget. Klippblocken vid vägen hindra åskådaren att se mera än hufvud och rygg af djuren, samt öfverkroppen af deras förare, som drifva dem fram under rop och piskslängar. En mulåsnedrivare på scenen, kören på afstånd. Sanchica som samtalat med Mateo går till dörren af tornet. Jacinta [hörs] utanför. Mateo betraktar Jacinta genom den öppna dörren. Sanchica ger honom tecken att tiga. Sanchica går till höger. Mateo går i fonden till venster. Man hör på afstånd 3:dje versen af mulåsnedrifvarens sång. Kör af mulåsnedrifvare, Mateo, Sanchica (Jacinta)
Scen 3 [sic]: Isabella, Dolores, Inez, Miguel, José, Mateo inkomma efter sången från fonden till venster, skrattande och pratande. De stiga ned. De [slå] sig ner på klippstycken och bänkar omkring fontänen. Alonzo är i fonden, Mateo hjälper honom ner. Inez går till honom, José [kommer] fram på andra sidan. De skratta. Alonzo går åt sidan. José [talar] med komisk högtidlighet. Alla vexla blickar af hemligt förstånd och understundom höres ett qväfdt [sic] skratt. Isabella smyger sin arm under Alonzos. Man hör klangen af en luta. Lutan höres åter. [Mateo frågar om de andra vill höra hans sång om Jacinta.] De gifva ett jakande tecken. [Mateo sjunger.] Miguel tager ett steg mot tornet. Man hör ett aflägset kanonskott. De gå, ifrigt samtalande i fonden till venster. Isabella, Dolores, Inez, Miguel, José, Mateo, Alonzo
Scen 5 [sic]: Jacinta [hörs] från tornet. Hon går ner och ser uppåt bergen. Hon går några steg fram. Hon knäpper några slag på lutan och gnolar tankfull. [Sången hon sjunger] är ett fragment af en gammal spansk romans, utgifven tillsammans med flera andra år 1549 af Pedro Flores. Jacinta afbryter sången. Hon återtager drömmande. Hon går upp till fontänen, kastar sig på en bänk och stödjer hufvudet mot händerna. Hon sträcker ut handen, fattar en skål, som står vid källan, och dricker långsamt. Hennes hufvud sjunker småningom mot bänken och hon slumrar in.
Scen 6: Scenen blir hastigt mörk. Kring fontänen sväfva lätta gestalter i fantastiska drägter under dans omkring.
Nr 5: Ballett [sic]: Allegro molto leggiero e-moll - E-dur 2/4
Sedan detta fortsatt en stund, börjar vattnet i fontänen att sjuda och kasta strålar högt i luften. Slutligen stiger en qvinlig [sic] gestalt, klädd i rikt smyckad mohrisk drägt, upp derur. De dansande sluta sig i grupp kring henne och det hela belyses af ett bländande ljus. Kören sjunger under dans. Synen försvinner och scenen upplyses på nytt. Jacinta (slumrande). (I drömmen) Den mohriska prinsessan och Fontänens andar
Scen 7: Ruyz kommer från höger i fonden. Han stannar och ser sig gladt öfverraskad omkring. Derefter stiger han ned på scenen. Han får syn på Jacintas luta, som hon hängt på ledstången till trappan. Han tager lutan. Han spelar på lutan. Jacinta vaknar. Hon lyssnar till ljudet af lutan, stiger häpen upp och går sakta fram några steg. Slutligen får hon se Ruyz, som, utan att märka henne, fortfar att spela. Hon stannar häftigt. Hon [talar] med stark rörelse. Hon eftersinnar och upprepar sakta. Ruyz vänder sig om vid hennes utrop. Ruyz närmar sig. Jacinta vänder sig darrande bort. Ruyz räcker henne lutan. Jacinta vänder sig mot honom, deras blickar mötas och de blifva stående orörliga en lång stund. Han sjunker långsamt på knä med blicken fortfarande fäst på Jacinta. Hon står ett ögonblick som bedöfvad; sedan spritter hon till, döljer sitt ansigte med den ena armen och skyndar mot trappan. Ruyz springer upp. Han skyndar efter henne och fattar hennes hand. Jacinta [talar] blygt och sakta, drar handen tillbaka. Hon skyndar ut till höger. Han skyndar efter Jacinta. Jacinta, Ruyz de Alarcon
Scen 8: Alonzo [kommer] från fonden till höger. Han stiger ner. Han gömmer sig bland buskarne vid fontänen. Jacinta [står] med nedlagen blick. Ruyz ger med en nick tillkänna, att han fattar hennes mening. Alonzo smyger sig fram på högra sidan, för att kunna höra bättre. De andra stå något till venster på framscenen. Ruyz tager lutan, ser ömt på Jacinta. Han kysser hennes hand. Alonzo har kommit närmare. Ruyz skundar ut i fonden till höger, medtagande lutan. Alonzo smyger sig, osedd af Jacinta, ut efter honom. Jacinta står drömmande i scenens midt. Hon jublar. Alonzo, Ruyz, Jacinta
Ridå.

Akt II
Första tablån.
Linjardas lustgård. Dekorationen är ej djup. Yppig vegetation. En kiosk något åt höger; der bredvid alabasterbassäng, omgifven af rika blad- och blomväxter. En beqväm trädgårdsstol med armstöd till venster. I kiosken ett staffli med en påbörjad tafla, färgskrin, penslar, paletter m. m. kringströdda på ett marmorbord. En Viola da gamba står stödd mot en stol.
Nr 8. Inledning: Adagio F-dur 3/4
Scen 1: Infantinnan [är] sysselsatt med att måla. Till venster sitta en flicka och en gosse på marken, omslingrande hvarandra med armarne. De äro brunhyade, mörkögda och trasiga. Ridån går upp under sakta stämningsfull musik, som fortfar en stund, hvarunder Infantinnan fortfar att måla af barnen. När musiken slutar lägger hon bort pensel och palett. Barnen se blyga på hvarandra. Infantinnan talar, sjunger [sedan] sakta. Barnen sjunger tillsammans med Infantinnan. Infantinnan (efter sången) tager några guldsmycken ur en väska och ger barnen. De kyssa hennes klädning. Fredegonda har kort förut kommit in. Hon går brummande med barnen. Infantinnan, Fredegonda, [En flicka, En gosse]
Scen 2: Infantinnan (ensam). Infantinnan
Scen 3: Fredegonda kommer från höger, Ruyz från fonden, venster. Fredegonda sätter sig i stolen till venster med ett handarbete. Infantinnan talar till Ruyz, som stämt instrumentet och satt i ordning en notställare. Hon sätter sig på en hvilsoffa i kiosken, så att hon kan betrakta Ruyz, medan han spelar, utan att denne märker något. Ruyz spelar en romans. Fredegonda smågrälar för sig sjelf, medan Ruyz spelar. Hon sysselsätter sig med sitt handarbete och nickar emellanåt till. Hon somnar. Ruyz spelar romansen till slut. Infantinnan får se den sofvande Fredegonda. Ruyz ämnar väcka henne. Infantinnan tager ett papper ur en portfölj i kiosken och sätter sig att dikta. Ruyz börjar sakta spela igen. När han hunnit några takter, hör man på afstånd utanför till höger en oboe blåsa en bit af motivet till en mohrisk marsch. Ruyz afbryter spelningen. Infantinnan skrifver. Ruyz fortsätter att spela. Efter en stund höres oboen å nyo [sic], blandande sina toner med violans. Infantinnan närmar sig Ruyz och räcker honom papperet. Hon lyssnar. Ruyz har stigit upp, och sett utåt. Infantinnan ser [också] utåt. Hon ler. De draga sig båda tillbaka till kiosken, så att Pedrillo ej ser dem. Infantinnan, Fredegonda, Ruyz [Pedrillo]
Scen 4: Pedrillo kommer från venster. Han har oboen under armen och går och skrifver på ett pappersblad. Han sätter sig på en bänk på en buske och spelar marschen, med ryggen vänd åt Fredegonda, medan han ser på noterna. Fredegonda [talar] i sömnen. Hon nickar till. Infantinnan och Ruyz skratta. Infantinnan ger ett jakande tecken, Ruyz tager violan och sätter sig strax bakom en buske vid gummans stol, så att man endast då och då kan se hans hufvud titta fram. Pedrillo blåser fortfarande. Ruyz stämmer in med några lustiga gångar, men tystnar hvarje gång Pedrillo upphör att blåsa. Pedrillo gör en paus och slår med handen kring sitt öra, som om han ville jaga bort en insekt. Derefter börjar han blåsa igen, men stannar åter. Han blåser, men afvbryter igen. Han slår omkring sig med notbladet och börjar åter blåsa. Samma spel som förut. Han får syn på Fredegonda. Han spelar och ser sig emellanåt om. Han blåser allt ursinnigare. Ruyz följer hans föredöme. Slutligen afbryter Pedrillo i fullt raseri. Han tager det hoprullade notbladet och slår Fredegonda i hufvudet flere gånger. Denna vaknar och hoppar upp ur stolen under höga skrik. Pedrillo följer efter henne, men stannar häpen, då han känner igen henne och tappar sin oboe på marken. Infantinnan och Ruyz skratta hejdlöst. Infantinnan och Ruyz framträda. Pedrollo utstöter ett förtvifvlans rop och faller på båda knäna. Pedrillo pekar på Ruyz' [sic] instrument. Infantinnan ger honom en börs. Hon tager af ett af sina armband och ger Fredegonda samt talar sakta. Fredegonda kastar blicken åt höger och ger till ett utrop, hvarefter hon gör flere djupa nigningar. Pedrillo gör en gest med notbundten [sic], som om han slog någon. Pedrillo och Fredegonda buga sig. Fredegonda går först; Pedrillo knäpper bönfallande sina händer, men hon gör en afvärjande gest och går. Pedrillo följer. Infantinnan räcker Ruyz sin hand. Denne bugar sig djupt, kysser hennes hand och går. Infantinnan står vid kiosken och ser efter honom. De förre, Pedrillo
Nr 12. Efter Ruyz' sortie [sic]: Andante E-dur 3/8
Ridå.
Andra tablån.
Ett praktfullt gemak i slottet. Till venster en upphöjning med trappsteg, betäckt med rika mattor. En tronstol och en taburett äro uppställda på densamma. Ett draperi i varma färger täcker i andra kulissen hela fonden.
Scen 1: Alonzo och Pedrillo [komma] från skiljda håll. Alonzo går fram och tillbaka. Han skyndar ut till venster. Alonzo, Pedrillo
Scen 2: Ruyz kommer från höger, klädd i spansk riddardrägt från 1400-talet, och med silfverlutan i handen. Han gömmer lutan under sin kappa. Pedrillo ser åt höger. Han vill draga Ruyz med sig. Han springer ut till venster. Pedrillo, Ruyz
Scen 3: Jacinta och Mateo, klädda i mohriska drägter inträda. Ruyz ser på Jacinta. [De sjunga en duett.] Man hör på afstånd en marsch spelas. Mateo, som vid duettens början dragit sig undan, inkommer hastigt. Jacinta sliter sig ur Ruyz' armar. Alonzo synes i fonden. Han drager sig tillbaka och lyssnar. Efter en omfamning gå Mateo och Jacinta till höger. Ruyz aflägsnar sig åt venster. Alonzo, som stått gömd af förhänget, tittar försigtigt fram och följer tyst efter Jacinta och Mateo.
Förändring.
Förhänget drages undan och man ser en öppen parklik plats inom Alhambra med en terrasslik upphöjning i fonden framför slottsmurarne. Musikläktaren till höger fylles af musikanter, hvilka, anförda af Pedrillo, blåsa den marsch som hörts en stund förut. Festtåget nalkas i följande ordning:
1. En svart anförare med mohriskt fälttecken
2. Orientalska krigare
3. 6 Svarta pager
4. 6 Damer i mohriska drägter
5. Infantinnan (i bärstol, buren af svarta slafvar i rika drägter)
6. Damer i mohriska drägter
7. Spanska riksbaneret
8. Spanska riddare
9. 12 Pager i spanska drägter
10. Kungen till häst
11. Spanska riddare till häst
12. Mohriska riddare till häst
13. Vakt
Sedan infantinnan inkommit och stannat vid upphöjningens trappsteg, samt damerna intagit sina platser ofvanför tronen, gör kungen entrée och stannar i scenens midt. Pagerna knäböja på två led, medan konungen [sic], understödd af tvenne riddare, hvilka åtföljt honom, gående på hvar sin sida om hästen, stiger af sin gångare och går upp på förhöjningen, der han sätter sig. Ryttarne defilera med fällda länsar förbi tronen och begifva sig ut venster.
Stridsdans af mohriska och spanska ädlingar, slutande med mohrernas besegrande. Derefter dans af svarta slafvar, bajaderer m. fl., som slutar med en stor grupp, framställande en fontän med lefvande figurer i bländande belysning under det att ett blomsterregn höljer scenen. Ruyz har inkommit omedelbart efter marschens slut och under dansen förblifvit stående vid sidan af upphöjningen. Ruyz, Jacinta, Mateo [m. fl.]
Final: Allegro C-dur 4/4 (C)
Marsch: Allegro vivo g-moll 2/4
Ballett: Allegro Ess-dur (varierande tonarter) 6/8
1. Stridsdans: Allegro guerriero pomposo C-dur 3/4 (varierande tempobeteckningar, ton- och taktarter)
2. Dans af unga mohriska flickor: Allegretto moderato c-moll 4/4 (C)
3. Mohrisk ballett: Allegro a-moll 2/4
Ruyz träder fram till scenens midt efter dansen. Alla riddare framträda. Han drager sitt svärd. De andra följa hans exempel. Kungen som vid dansens slut af en page fått en skrifvelse, hvilken han genomläst, stiger upp. Man griper Ruyz. Kungen, Infantinnan, Fredegonda, Don Ruyz, Don Pedrillo, Donna Isabella, Donna Dolores, Donna Inez, Don Miguel, Don José, Riddare och Damer
Scen 5: Jacinta träder fram, darrande och blyg. Hon släpper lutan och faller till konungens fötter. Ruyz lyfter upp Jacinta. Han drager henne till sig och rycker ett svärd från en riddare. En strid uppstår, hvarunder Ruyz afväpnas. Kungen ger ett tecken, och Jacinta, Ruyz och Mateo bortföras. Infantinnan sjunker i Fredegondas armar. De förra, Alonzo (med vakt, medförande) Jacinta och Mateo
Ridå.

Akt III
En vacker däld, hvarigenom Darro föreställes flyta. Man ser floden framskymta bland träd och buskar i fonden. Till höger murarne af Alhambra med ett torn, till hvilket hör en framspringande balkong af sten. Från tornmuren sträcker sig en förfallen aquedukt med hvalfbågar midt öfver scenen. Fragment af nedrasade pelare m. m., ligga bland buskar och träd. Yppig vegetation. Månsken.
Nr 17. Fandango: Allegretto (Allegro enligt senare anteckning i autografen till partituret) F-dur 3/8
Scen 1: Vid ridåns uppgång pågår en lifvlig dans. Pratande grupper sitta här och der [sic]. Några promenera parvis. José och Inez, den sednare [sic] förklädd till andalusisk bondflicka, och med ansigtet doldt i slöjan, stå samtalande. Miguel [kommer in] från venster efter dansen. José lemnar den flicka med hvilken han samtalat. José skrattar. José, Inez och Miguel blanda sig i hopen. Efter sången dansas åter, hvarefter skarorna långsamt aflägsna sig under prat och skratt. Ynglingar och flickor från Sevilla och dess omnejd, Arrieros (mulåsnedrifvare) m. fl., José, Miguel, [Inez]
Scen 2: Inez inkommer från höger, klädd i spansk bondflickdräkt, med slöjan för ansigtet [sic]. Hon sätter sig på marken. Miguel går till venster. José kommer in. Han närmar sig Inez. Han försöker kyssa henne. Masken faller till marken. Han igenkänner Inez, [blir] häpen. Han [talar] med långsamt återfunnen fattning. Inez [svarar] spefullt. José faller på knä. Inez höjer hotande sin solfjäder. José ler, griper hennes hand. Hon slår honom upprepade gånger med solfjädern, tills denna går sönder. Han springer upp och fattar henne om kinden [sic]. Han kysser henne. Hon stannar i hans armar, talar med matt röst. Han för henne med mildt våld ut till venster närmast avantscenen. Inez, Miguel, José
Scen 3: Infantinnan [inkommer] från vänster [sic], åtföljd af en tjenare. Hon är insvept i en kappa och ser sig försigtigt om. Tjenaren bugar sig. De gömma sig till venster [sic]. Infantinnan, En tjenare
Scen 4: Mateo och Jacinta [inkomma] från fonden, höger. Mateo ler. Han går ut till höger. Mateo, Jacinta
Scen 5: Jacinta, sedan Infantinnan. Infantinnan griper Jacintas hand. Jacinta betraktar Infantinnan, hvars ansigte nu belyses af månskenet. Hon sjunker på knä. Infantinnan lutar sig öfver henne. Jacinta böjer jakande sitt hufvud. Hon sjunker på knä. Infantinnan lyfter upp Jacinta. Jacinta, Infantinnan
Scen 6: Tjenaren [talar] till infantinnan. Han ser ner åt dalen bakom viadukten. Infantinnan ger honom en börs. Tjenaren skyndar ut till höger. Jacinta och Infantinnan ämna skynda ut, men hejdas af inträdande soldater och hofmän. De förra, Tjenaren, [Soldater, Hofmän]
Scen 7: Jacinta talar sakta. Soldater skynda ut till höger. Infantinnan talar bedjande [till Kungen]. Kungen [talar] strängt. Infantinnan tar Jacintas hand. Mateo som införes af vakt knäfaller för kungen. Kungen talar afsides. Man hör ljudet af skott utanför. Jacinta [faller] på knä. Infantinnan skyndar till kungen. Hon [talar] med ansträngning. Kungen ämnar ge en befallning; i detsamma ser man Ruyz, klart belyst af morgonrodnaden, begifva sig ut på viadukten i fonden. Från det ögonblick skotten höras, fylles scenen småningom af folk. Jacinta [har] skyndat upp åt [sic] scenen under det föregående. Ruyz får se Jacinta. Han vill skynda öfver viadukten. I detsamma ser man denna under ett bedöfvande buller störta samman. Täta dammoln upphvirfla [sic] ur dalen nedanför. Ruyz ses hänga vid grenen af ett träd, hvari han fattat. Grenen brister och Ruyz faller ned i djupet. Alla stå som förstenade. Infantinnan döljer ansigtet i händerna och stödjes af kungen. Jacinta står orörlig. Till slut faller hon medvetslös till marken. Morgonbelysningen ökas småningom. Folket sjunker på knä och gör korstecken. Några dölja ansigtet i händerna. Mateo lyfter Jacintas hufvud i sitt knä. Infantinnan [vänder] blicken mot himlen. Kungen [talar] sakta, i det han söker föra bort henne. Han för henne sakta mot venster, I detsamma ser man Ruyz, klart belyst af den uppgående solen, framträda bland nedfallna stenar och grus, hållande i handen en afbruten gren. Infantinnans blick riktas på honom. Ruyz för handen till pannan och stannar. Han ser sig omkring och får syn på den ramlade viadukten. Han ser på grenen, som han bär i handen. Han får syn på Jacinta, som Mateo rest upp. Han släpper grenen och störtar i hennes armar. Han ser sig omkring. Infantinnan trycker hans hand, kysser Jacinta på pannan och lemnar dem. Ruyz böjer sig ned och kysser hennes hand. Hon ser, vemodigt leende, på honom och drager sig tillbaka, medan orkestern spelar viola-di-gamba-motivet från andra akten. Ruyz sluter Jacinta i sina armar. De förra, Kungen, Svit, Soldater, Mateo, Bondfolk, Ruyz
Ridå.


Libretto/text

Akt I

1. Introduktion [instrumental]

2. Sextett: Bland dessa klippor hur man jägtar! [sic] (Donna Inez, Donna Isabella, Donna Dolores, Don José, Don Miguel, Don Alonzo)

3. Aria och Melodram: Solen sjunker sakta fjerran, Färgar bergets toppar röda (Mateo)

4. Recit. och Aria: Jag hörde ljud af skratt och glada röster /.../ "Och bannande Miguela Till lilla Juana sad'; Men orden, som hon talte, Ej gjorde den lilla glad." (Jacinta)

5. Ballett [sic; instrumental], Chör och Melodram: Dallrande välljud, Sväfven sakta /.../ Du varma, älskande hjerta (Fontänens andar, Den mohriska prinsessan)

6. Duo: En herrlig liten vrå ... så tyst och stilla ... (Jacinta, Ruyz)

7. Trio: Nu, då jag lyckats Eder lugna /.../ Ni hos min tant besök kan göra /.../ Jag komma skall ... (Jacinta, Ruyz, Don Alonzo)

 

Akt II

Första tablån

8. Inledning [instrumental]

9. Vexelsång och Trio: Svalan bygger sitt näste /.../ Flyger kring berg och fäste /.../ Ljufligt att lefva Under en himmel ständigt blå (En gosse, En flicka, Infantinnan)

10. Cavatina: Hur underbart tyst är allt! Hur blommorna dofta! /.../ Inga bojor mer mig trycka, Allt är nytt och ljust och härligt! (Infantinnan)

11. Qvartett: Hvad hans musik min själ i djupet rör! All denna olåt ... snart ... mig sömnig gör! /.../ Ers höghet, tack! /.../ Ett och två och tre och ... fyra ... Bravo, maëstro! Det skall gå! (Infantinnan, Fredegonda, Ruyz, Pedrillo)

12. Efter Ruyz' sortie [sic; instrumental]

Andra tablån

13. Recit. och Romans: Ack! Inom kort i Lindarajas sköte Jacintas bild jag skåda får på nytt! /.../ Din barnsligt väna Sväfvande gestalt (Ruyz)

14. Duo: Låt mig i det öga skåda, Du så blygt slår ner! /.../ Säg ej mera ... tyst, ack tyst! (Jacinta, Ruyz)

15. Trio: Man kommer hit! Ett präktigt tåg jag skådar /.../ Mateo, kom! Hvarthän? Det kan ni fråga! Att stanna qvar [sic], hur skulle jag det våga? Ack, frukta ej! Det finns ej fara här! (Jacinta, Ruyz, Mateo)

16. Final:
Marsch [instrumental]
Ballett [instrumental]
1. Stridsdans [instrumental]
2. Dans af unga mohriska flickor [instrumental]
3. Mohrisk ballett [instrumental]
Oss återstår ännu en ädel pligt [sic] att fylla /.../ Håll upp, du fräcke! Sänk ditt vapens spets! /.../ Fader! /.../ Hvem kan den qvinnan vara? /.../ Konung du ville vara! /.../ Fångad i egen snara /.../ Hvem kan den djerfve vara /.../ Hvad kan väl orsak vara /.../ I en så plötslig fara /.../ Hvad kan väl detta vara? (Ruyz, Kungen, Infantinnan, Alonzo, Jacinta, Mateo, Isabella, Dolores, Fredegonda, Pedrillo, Miguel, José, Chör)
1. Himlen Jacinta skänkte Sångens röst ... (Jacinta)
2. Enligt var mig dock lifvet, Trots min sång (Jacinta)
Den djerfve, hur han rasar! Men han det ångra får! (Isabella, Inez, Dolores, Fredegonda, José, Miguel, Alonzo, Pedrillo, Chör)

 

Akt III

17. Fandango [instrumental]

18. Visa:
1. Vak upp ur sömnen, flicka (En bandoleron)
Öfver ängar och berg och hed (Chör)
2. Dröj ej, att skorna söka (Bandoleron)
Och vatten, som hopats har (Chör)
3. När vi till bergen hunnit (Bandoleron)
Skall skåda sin unga brud! (Chör)

19. Duett [sic]: Señora, lyssna nu till min bön /.../ Min klokhet bjuder, att vägra blott (José, Inez)

20. Duo [sic]: Ja, hon det är, denna trolska qvinna /.../ Guds Moder! (Infantinnan, Jacinta)

21. Final: Alltså i nattens mörker /.../ Om jag mot dig har felat /.../ Min konung, låt beveka er! /.../ Ruyz benåda blott! /.../ Jacinta! Snart min brud. /.../ Sancta Maria, Se till oss ned! (Kungen, Infantinnan, Mateo, Jacinta, Ruyz, Chör)