Antoine Edouard Pratté (1799−1875)

Antoine Edouard (Anton Edvard) Pratté föddes 22 november 1799 i Haida, Böhmen, och avled 23 maj 1875 på Odensnäs utanför Linköping. Han var tonsättare och framstående virtuos på harpa med en aktiv konsertverksamhet under nästan hela sin livstid. Pratté komponerade både instrumental- och vokalmusik för stora och små besättningar. Invald 1850 i Kungl. Musikaliska akademien.

Liv

Tidiga år

Antoine Edouard Pratté befann sig stora delar av sitt liv på resande fot. Han föddes den 22 november 1799 i det böhmiska Haida där föräldrarna då var på genomresa. Fadern Antonius Pratté, med rötter i Prag, var en turnerande ”mechanicus” som gav pjäser som Doctor Faust i ett slags marionetteater med ”mechaniska konst-figurer” och ”fyrwerkeri”. Redan som barn fostrades sonen in i artistyrket då han fick traktera en davidsharpa i samband med skådespelen. Familjens föreställningar förevisades i Linköping och Norrköping 1807 men det var möjligen vid ett besök i Göteborg 1809 som en nioårig Antoine Edouard gjorde sitt debutframträdande på svensk mark.

Den unge Pratté misshandlades av sin far och 1815 skedde en brytning mellan dem. Antoine Edouard reste då från Danmark, där de för tillfället vistades, över till Sverige som kom att bli hans nya hemland.

Pratté som harpist

Han konserterade i Linköping 1817 och från denna tid fram till slutet av livet framträdde Pratté regelmässigt med sin harpa. Däremellan tycks han ha ägnat en del av sin tid åt att bevista svenska och norska herrgårdar i egenskap av musiklärare, i synnerhet i Östergötland.

Från 1823 uppehöll sig Pratté en längre tid i Stockholm där han skaffade sig elever och nådde framgång på konsertscenen. Enligt egen utsago avvisade han i detta skede kapellmästare Johan Fredrik Berwalds erbjudande om fast engagemang som harpist i Kungl. Hovkapellet eftersom han ville söka sin lycka utomlands. Efter att ha varit dirigent för Norrköpings musiksällskap 1835−36 kom han också så småningom att genomföra flertalet utlandsturnéer. Under 1840- och 50-talen framträdde han bland annat i Norge, Danmark, Finland, Preussen, Böhmen, Ryssland och Österrike − i Eduard Hanslicks Geschichte des Concertwesens in Wien nämns Pratté bland de harpvirtuoser som konserterat i den österrikiska huvudstaden 1848.

Pratté invaldes 1850 som ledamot av Kungl. Musikaliska akademien och åren kring seklets mitt framträdde han upprepade gånger i Stockholm bland annat tillsammans med Hovkapellet. Efter en konsert uttryckte Wilhelm Bauck sin höga värdering av Prattés harpspel i Aftonbladet (22/1 1850):

Hr Pratté är att räkna bland de talanger, hvars virtuositet vid återhörandet vinner ett betydligen ökadt intresse. Med de lysande effekter, som första gången företrädesvis bemäktiga sig uppmärksamheten, förenar sig sedermera nöjet att betrakta detaljernas fulländning, och det hela gifver det slags njutning, som uppkommer vid jemnvigten af vilja och förmåga, af harmonier mellan det tekniska och det esthetiska elementet.

Senare delen av livet

Den sista delen av livet tillbringade Pratté på Odensnäs i Vreta klosters församling utanför Linköping där han levde ogift tillsammans med en väninna fram till sin död den 23 maj 1875. Fortfarande i 70-årsåldern utövade den ambulerande artistens tillvaro sin lockelse på Pratté som gjorde framträdanden i Vänersborg 1869, Kalmar 1870, Jönköping och Karlstad 1871 samt Stockholm 1873.

Bland Prattés elever återfinns de båda framstående harpisterna Adolf Sjödén och den i Hovkapellet verksamma Pauline Åhman, samt tonsättaren Elfrida Andrée.

Verk

Vid Antoine Edouard Prattés konserter spelades huvudsakligen hans egna kompositioner och genom det flitiga turnerandet fick musiken viss spridning under tonsättarens livstid. Hans produktion rymmer orkesterstycken, kammarmusik, vokalkompositioner, konsertverk för harpa och orkester samt ett tjugotal stycken för soloharpa. Bland de sistnämnda mottogs i synnerhet variationerna över svenska, norska och ryska folkmelodier med entusiasm av såväl publik som kritiker.

Josef Palm ger i sitt handskrivna musiklexikon från 1870-talet en generell karakteristik av Prattés kompositioner: ”I andan erinrande något om Haydn, Mozart och Hummel, utmärkte de sig i allmänhet för mycken form-fulländning. Deras klassiska tendens förnekade sig aldrig.”

En annan sida av Prattés skapande utgörs av den böjelse för tonmåleriska idéer som exempelvis kommer till uttryck i orkesterkompositionen Stormnatten vilken beledsagas av ett detaljerat program som publicerades i samband med konserterna. Följande naturscen är där förbunden med Allegro con brio-satsen: ”Stormens annalkande och slutliga öfvergång till orkan, åtföljd af åska och störtregn; Elementerna rasa i vild strid mot hvarandra; hafvets vågor bryta sig våldsamt mot bränningarne under stormens tjut; åskan slår ned, och flockar af hafsfoglar, uppskrämda genom åskknallen, fly fjerran; stormen aftager småningom” (Aftonbladet 17/4 1852).

Musik med berättande ambition återfinns även i två stora melodramer för deklamerande stämma och orkester: Napoleon på S:t Helena och Torquato Tassos död. Dessa båda verk, liksom tonsättarens harpkonserter, fick upprepade gånger beröm i pressen.

Martin Edin © 2016

Bibliography

‘Adolf Sjödén’, Svensk musiktidning, vol. 13, no. 13, 2/9 1893, pp. 97−98.
‘A. E. Pratté’, Post- och inrikes tidningar, 1 Apr. 1848.
Aftonbladet, 4 May 1850.
Aftonbladet, 12 Jun. 1851.
‘Antoine Edouard Pratté’, Svalan: illustrerad veckotidning för familjekretsar, 26 Jun. 1875, pp. 101−102.
Bauck, Wilhelm (‘–u–’): ‘Herr Prattés Konsert’, Aftonbladet, 21 Nov. 1849.
−−−: ‘Herr Prattés Soiré’, Aftonbladet, 22 Jan. 1850.
−−−: ‘Herr Prattés tredje soiré’, Aftonbladet, 22 Mar. 1850.
−−−: ‘Herr O. Ahnfelts soirée’, Aftonbladet, 27 Apr. 1850.
Berg, Wilhelm: Anteckningar om Göteborgs äldre teatrar, vol. 2, 1794−1816, Göteborg: Zachrissons boktryckeri, 1898, pp. 344−46.
–d: ‘Ytterligare om harpkonstnären Pratté’, Svenska Dagbladet, 27 Jul. 1886.
Dahlgren, Lotten: Marie Charlottes dagbok, Stockholm: Wahlström & Widstrand, 1931, pp. 85−88 & 91.
Danell, Eric: Ole Bull och Pratté: några kritiska randanmärkningar, Stockholm: Seelig, 1954.
‘Direktör Prattés konsert’, Jönköpingsbladet, 14 Feb. 1871.
‘Dödsfall’, Dagens Nyheter, 27 May 1875.
‘En märklig gammal harpa’, Svensk musiktidning, vol. 26, no. 13, 15 Sept. 1906, p. 102.
Hagman, Bertil: ‘Pratté, Anton Johan Georg (Edvard)’, in: Svenska män och kvinnor, vol. 6, Stockholm: Bonnier, 1949, p. 168.
Hanslick, Eduard: Geschichte des Concertwesens in Wien, Wien: Braumüller, 1869, pp. 345 & 352.
Hedwall, Lennart: ‘Ett stycke Bellmaniana av år 1854’, Hwad behagas?: Bellmansällskapets medlemsblad, no. 3, 2003, p. 57.
‘Herr Caggiatis Soiré’, Aftonbladet, 2 Mar. 1850.
‘Herr Prattés konsert’, Kalmar, 1 Jun. 1870.
‘Herr Randels konsert’, Aftonbladet, 26 Jan. 1839.
Huss Frans J.: ‘A. E. Pratté’, Svensk musiktidning, vol. 25, no. 18, 4 Dec. 1905, p. 138.
−−−: ‘Några Pratté-minnen’, in: Svensk musiktidning, vol. 25, no. 18, 4 Dec. 1905, pp. 138−39.
Höijer, Johan Leonard: ‘Pratté, A. E.’, in: Musik-lexikon, Stockholm: Lundquist, 1864, p. 376.
Karle, Gunhild: Kungl. hovkapellet i Stockholm och dess musiker 1818−61: med utblickar, Uppsala: Gunhild Karle, 2005, pp. 163−174 et passim.
Kragemo, Helge Berg & Malmberg, Helge: ‘Pratté, Anton Johan Georg (Edvard)’, in: Sohlmans musiklexikon, vol. 4, Stockholm: Sohlman, 1952, p. 235.
−−−: ‘Pratté, Edvard (Anton)’, in: Sohlmans musiklexikon, vol. 5, Stockholm: Sohlman, 1979, p. 113.
‘Krönika’, Jönköpingsbladet, 11 Feb. 1871.
‘Krönika’, Jönköpingsbladet, 18 Feb. 1871.
‘Linköping d. 2 Dec.’, Linköpings-Bladet, 2 Dec. 1840.
Linköpings-Bladet, 31 May 1834.
‘Musik’, Aftonbladet, 28 Feb. 1853.
‘Musik’, Aftonbladet, 30 Apr. 1853.
‘Musik’, Aftonbladet, 21 Apr. 1857.
Norlind, Tobias: ‘Pratté, Anton Edvard’, in: Allmänt musiklexikon, 2nd revised ed., vol. 2, Stockholm: Wahlström & Widstrand, 1928, p. 317.
‘Notizen’, Wiener allgemeine Musik-Zeitung, 14 Oct. 1847.
Palm, Josef: ‘Pratté, Antoine Edvard’, in: Svenskt musik-lexicon, 2nd book, manuscript at the Musik- och teaterbiblioteket.
Pratté A. E.: [letter to Anton Grill 6 Apr. 1823].
−−−: [Public explanation on Pratté’s rescheduled concert], Aftonbladet, 18 Feb. 1853.
−−−: [Public message on Pratté’s latest concert], Aftonbladet, 30 Apr. 1852.
‘På den soiré, som i söndags afton gafs…’, Aftonbladet, 17 Apr. 1861.
‘På hr A. E. Prattés konsertmatiné…’, Aftonbladet, 11 May 1864.
Rosén, Johan Magnus: ‘Edouard Pratté (From J. M. Roséns efterlemnade papper)’, Svenska Dagbladet, 9 Jul. 1886.
‘ – t.’: ‘Herr Prattés konsert’, Aftonbladet, 22 Apr. 1852.
‘ – t.’: ‘Musik’, Aftonbladet, 1 Mar. 1852.
Vretblad, Åke: ’A E Pratté – harpokungen i Norden’, Östgöta Correspondenten, Regnbågen: Correspondentens veckobilaga, 14/1 1978.

Summary list of works

Orkesterverk (2 större orkesterstycken, flera verk för harpa och orkester m.m.), melodramer (Napoleons monolog på S:t Helena, Torquato Tassos död), vokalverk med orkester, kammarmusik (stråkkvartett, kammarmusikaliska verk med harpa m.m.), verk för soloharpa, 7 sånger, 3 körkompositioner med ackompanjemang, 8 körstycken.

Collected works

Orchestral works
Sinfonie, C minor, performed 1834.
Stormnatten, idyllisk sinfoni [also ‘stor pastoral ouverture’], for orchestra, performed 1840.
Le Nord, overture pathétique, performed 1849.
Triumf-marsch for orchestra, performed 1859.
Coronation march, humbly dedicated to H. M. King Carl XV, for orchestra, composed in April 1860.

Concert pieces
Swenska Toner, eller Fosterländska Minnen, Concertino for pedal harp, performed 1840.
Bravurvariationer for pedal harp and orchestra on Nel cor più non mi sento (Paisiello), performed 1849.
Grand concerto dramatique, C minor, for pedal harp and orchestra, performed 1849.
Grand concert militaire/Concerto guerriero, for harpa and orchestra, performed 1851.
Fantaisie Romantique öfver svenska folkvisor for pedal harp with orchestra, performed 1859.

Vocal works with orchestra
Fridsröster (E. Tegnér), choir and orchestra, performed 1834.
Napoleons monolog på S:t Helena (K. A. Nicander), declamatorium/melodrama, choir and orchestra, performed 1836.
Torquato Tassos död (K. A. Nicander), melodrama/declamatorium, performed 1849.
Concert arias with orchestra, performed 1850.
Hymn for choir and orchestra on the occasion of the King’s recovery (W. Bauck) [also in a version for choir, see below], performed 1853.
Vid Prins Gustafs grav, sorgkantat for choir and orchester, comp. on the death of H.R.H. the Duke of Uppland’s passing, and humbly dedicated to H. M. the King, performed 1853. 1. Sorgmarsch, 2. Sorgkör, 3. Choral öfver Psalmen No. 475.
Concert-cavatina with orchestra, solo voice with orchestra, performed 1853.
Verldars Gud vårt land betrygga (A. M. B.), a proposed Swedish national anthem, choir with orchestra, performed 1864.

Chamber music

Sonata, harp with cello accompaniment (composed for Amalie Petrolle Åberg) [named in a letter from 6 Oct. 1823].
Trio concertant for pedal harp, violin and viola, performed 1828.
Concerto di Camera for pedal harp with quintet accompaniment [also in a version with piano accompaniment], performed 1850.
Concertante Quartette, for pedal harp, clarinet, french horn and bassoon, performed 1830.
Variationer över nationalmelodier for harp and clarinet, performed 1852.
Quartet for piano, violin, viola and cello [identical with the following?], performed 1856.
Quartet for piano, clarinet, french horn and bassoon [also performed with the instrumentation piano, violin, viola and cello; identical to Concertante Quartette above?], performed 1857. 1. Allegro, 2. Scherzo, 3. Andante, 4. Finale.
Sting quartet, performed 1857.
Quartet for pedal harp, violin, viola and cello [identical to Concertante Quartette above?], performed 1872.
Intro. and var. on a Tyrol. Alpsång, flute with piano.

Chamber music arrangements

Adelaide, tenor aria with accompaniment of pedal harp or piano, flute, clarinet, french horn, bassoon, 2 violins, alto violin, cello and bass by Louis van Beethoven, arranged and orchestrated by A. E. Pratté.

Works for solo harp

Introduktion och variationer över Näckens polska [possibly identical to Fantaisie lugubre över Näckens polska], ca 1815.
Grand polonaise för harpa, performed 1818.
Nationalvisa (‘Katten och killingen’) med variationer, performed 1818.
Carl XII:s Marche wid Narva, arr. by A. Pratté, performed 1820.
Tema med variationer, E-flat major, performed 1821.
Fantaisie Dramatique för Pedal harp öfver motiver ur Op. Friskytten [Weber], performed 1830. 1. Introduktion, 2. Jägarekör, 3. Skrattkör, 4. Brudtärnornas sång, 5. Kulstöpningen i Vargklyftan, 6. Caspers dryckesvisa, 7. Agathas bön, 8. Valsen.
Rondo a la Polacca, performed 1830.
Variationer öfver ett nordiskt thema, performed 1837.
Mosaique Musicale /…/ öfver motiver ur /…/ Preciosa [by Weber; possibly identical to Fantaisie dramatique /…/ över motiv ur Webers Preciosa], performed 1837.
Air de Tyrolien, variée pour la Harpe, performed 1840.
Adagio och favoritrondo, performed 1844.
Souvenir de la Suède, fantasi över svenska nationalmelodier (Och liten Karin tjente,
Min far var en Westgöthe, Dalpolska) [possibly identical to Den sista barden, fantasi över gamla svenska folkmelodier och Fantaisie romantique över svenska folkmelodier], performed 1849.
Toner fra Norges bjerge og dale, stor fantasi öfver norska folkvisor (Wesle guten i
Thistedalen, Kjöre vatn og kjöre veed, I fjol jet e Jeiten, Söndags stusle kvällen), performed 1850.
Souvenir de la Russie, fantaisie héroique for pedal harp öfver Lvoffs ryska folksång ‘Bosche Zaria chrani’ (Gud vare herrskarens beskydd), performed 1852.
Fantasie öfver svenska folksången, ‘Bevare Gud vår Kung’, performed 1859.
Fantasi över ‘God save the king’, performed 1861.
Fantasi öfver holländska folksången, Nov. 1861.
Minne från Danmark, impromptu öfver danska folksången (Kong Christian stod vid höjen mast), performed 1864.
Andante, Dediée a Mll. A. Åberg [theme with two variations, incomplete work].
Grand sonate pour la Harp-Crochet, D major [incomplete, only the first part of an allegro movement is preserved].
Marche de C[h]asseur.
Sonata, E-flat major.
Walzer, C major, dedicated to Amalie Petrolle Åberg.

Arrangements for harp

Ouvertyren till Lodoiska av Kreutzer.
Ouvertyren till Le calife de Bagdad av Boieldieu.

Songs

Sångens wärde, romance with harp, performed 1852.
Du är mig kär, voice and harp or voice and piano, performed 1853.
Afskedsönskan.
Canon à 3 voix, (‘Är Professor Drake redan gången ut igen?’, A. E. Pratté), written down on a business card.
När skall den högtidsklocka slå, voice and harp.
Romanze, C major, soprano and harp.
Se tiden kör sin wagn, romance, D major.

Choral music with accompaniment

Jägare-choeur, for Tenor and Bass voices and the accompaniment of Royal Kent bugles, trumpets, french horns and trombones (E. Tegnér) [possibly identical to Högtids Sång för Östgötha Jägare Förening, Chör för Mansröster med accompagnement af Bleckinstrumenter], performed 1834.
Bellmanniana eller konserten på Marieborg, humoristisk kantat, hvartill motiverna äro tagna ur Bellmans sånger och epistlar, setting for obliggato flute, men’s choir and piano. Text and music composed solely for Mr. J. W. Langelius, and dedicated in friendship to him by his old friend from his youth, and soul mate A. E. Pratté (A. E. Pratté), op. 153, Aug. 1854.
Förslag till svensk folksång, men’s choir and piano, printed 1860.

Choir

Helsningssång till det Kungliga huset (Eberstein), performed 1846.
Svensk folksång (R–r), performed 1846.
Norsk flagsang, performed 1850.
Syttendemai-sang, performed 1850.
Canon à 4 voce.
Hymn on the occasion of H.M. the King’s recovery (W. Bauck), choir for men’s voices.
Norges held.
Omsider kom en efterlängtad tid, men’s quartet.

Unclear instrumentation

Solo concerto for harp [with orchestra?], performed 1817.
Concerto Allegro for pedal harp [with orchestra?], performed 1837.
Concert-ouverture, performed 1839.


Works by Antoine Edouard Pratté

There are no works by the composer registered