1. Vid en flickas fönster stod en gosse, trenne långa kvällar på hvarandra, klappade och bad att dock bli insläppt. Första kvällen fick han hot och bannor, andra kvällen fick han ord och böner, tredje kvällen fick han fönstret öppnat.

2. Bannande sin dotter talte modren: "Flicka, jag för kärleken dig varnat, och jag finner att jag varnat fåfängt." Dottren sade: "var ej oblid, moder: stängde jag mig in, att undfly honom, flög han med vart solgrand in i rummet; gick jag åter ut och rymde undan, hörde jag hans suck i varje vindfläkt; slöt jag både ögon till och öron, sprang han skälmsk uti mitt eget hjärta."

3. Vill du veta skälmska flicka hur om hösten Vakor fångas? Jag skall vara fågelfängarn, du skall låtsa vara Vaka. Märk hur fågelfängarn talar: "Flyg ej undan, sköna Vaka, sitt på klasen trygg och stilla, snaran gör dig ingen skada, snaran vill din hals blott smeka." Ha, din skalk, du lät dig fånga! Kyss mig nu, så skall du slippa!

4. Sorg och glädje båda bodde i mitt hjärta, sorg i ena kammarn, glädje i den andra. Oförsonligt skilda, rådde än den ena, än den andra ensam. Se'n den enda kom dit, lär hon öppnat dörren och förenat båda, ty min sorg är sällhet, och min glädje vemod.

5. Förr, när min vän var här, var mig en vårdag kort; Nu då han borta är, är mig en höstdag lång! "Ack vad den dagen flyr!" säga de andra nu. Jag: "vad den långsam är" o, att den ville fly! Kommer ej kvällen snart? Kommer ej nattens ro?

6. Tvenne popplar susa över graven, där en trogen ynglings aska gömmes, satta fordom av hans flickas händer. Nu i poppelskuggan springa barnen, som hon fostrat med en annan make, jaga fjärilar och plocka blommor.