Wisa

Slumra ej bort i en onyttig hvila
hastigt de flycktige timmarne ila,
evigt de följa sitt hvirflande lopp;
fåfängt de dröjas af böner och tårar,
fåfängt de sörjas af tanklöse dårar
fåfängt förnyas af svärmarens hopp

Fången minuten som skänkes er!
Vänner! den bjudes aldrig mer.

Räcker oss Febus sin himmelska luta
Sjungom de lyckliga timmar vi njuta
Mirten och blommor bekranse vårt hår.
Kommande stunder af mörker betäckas,
Stunder som flytt ej af saknaden väckas,
Blott den närvarande stunden är vår

Fången minuten &c.

Må den som lider, till tröst i sin smärta,
Vänta af framtiden lugn i sitt hjerta,
Vänta sin sällhet af dagar som gry;
Lemna ej hoppet att grunda din lycka
Skynda ur tillfällets händer att rycka
Gynnande timmar som snart skola fly.

Fången minuten &c.

Sansad likväl när du sällheten jägtar,
Töm ej till dräggen den rusande nektar
Tillfället gjuter i nöjenas bål;
Glädjen af måttlighet tryggast förvaras:
Ofta den stund som af nöjena sparas
Leder oss säkrast till sällhetens mål.

Wänner, må stunden som glädjen ger
Aldrig försvunnen ångra er!

"Sista Versen sjunges något långsammare än de föregående."