Visa

Går jag mig ut i lund och dal,
Så tänker jag på dig.
Och sjunga trast och näktergal,
Så sjunga de om dig.
Och när på ängen rosor stå
Och liljorna der hos,
Så ser jag endast dig ändå,
Min lilja och min ros.

Fullväl jag mins den aftonstund,
Allt när du blef min vän:
Det var så tyst i grönan lund,
Och stjernklar himmelen.
I björken hördes vakans sång,
Du hviskade mitt namn;
Mig alltför kort blef natten lång,
Att hvila i din famn.

Som solen uppå himmelen
Hon stundar till sitt rum,
Så gör ock jag min lilla vän!
Hvar timma och hvar stund.
Låt så din kärlek, vännen min!
Ej nå'nsin taga af!
Du aldrig går utur mitt sinn,
Förr än jag läggs i graf.