Amanda Sandborg-Waesterberg (1842−1918)
Amanda Theresa Sandborg-Waesterberg was born in Stockholm on 16 December 1842 and died on 3 January 1918 in Bergvik, Hälsingland. She composed approximately 200 sacred songs. Half of her songs are written for one or more voices with accompaniment, the remainder are in four-part settings for choir or for congregational singing. Between 1875 and 1920, her songs were published either individually or in the weekly newspaper Sanningsvittnet. She was also very active as a piano teacher.
Life
Amanda Sandborg was born in Stockholm on 16 December 1842 as the daughter of Carl Sandborg (1793−1862) and his second wife in marriage, Frederica Cecilia Hagberg (b. 1813). Her father held the title ‘Cantor’ and served 1819−1860 in the Maria parish and its school, for which in 1830 he published a small singing pamphlet for beginning singers, Första grundbegreppen, för Mariæ skolas nybegynnare uti sång. He also sang in the Kungliga Teatern’s (the Royal Opera’s) choir − the court conductor Jacob Niclas Ahlström was one of Amanda’s godfathers at her baptism.
Amanda received her first music lessons at home together with her siblings. In 1862 she enrolled in the class choir at the educational institution of the Kungliga Musikaliska akademien (the Royal Swedish Academy of Music). Specific details regarding her formal music education are difficult to verify. She is said to have studied composition and harmony privately but was also educated to be both a teacher and a telegraphist. Whereas her sister worked as a substitute telegraphist as early as 1865 − the same year that composer Elfrida Andrée opened the profession to women − Amanda worked, as did many other women before marriage, as a governess. In 1876 Amanda married Lars Magnus Waesterberg (b. 1830). The couple were members of the Bethesda Church in Stockholm.
In 1875 Amanda Sandborg-Waesterberg began publishing music under the pseudonym ‘A S-g’, first on her own but then later by the Christian weekly newspaper Sanningsvittnet. Her name arose as a possible music editor for the Svenska Missionsförbundet’s (Swedish Mission Covenant) songbook in 1893 and 1894 but this did not materialise. Instead, she worked out of her home as a piano teacher (perhaps even at Richard Andersson’s School of Music). Her husband’s various business affairs (yarn trade, dry cleaning, tea import, ‘book keeper’) were periodically meagre, so her earnings were often the family’s main source of income. After his death in 1901, Amanda Sandborg-Waesterberg lived mostly together with one of their children. She died on 3 January 1918 in Bergvik, Hälsingland.
Works
Amanda Sandborg-Waesterberg’s first two songbooks were entitled I främlingslandet. These were followed by På Sångens vingar, I aftonens frid, Sommarminnen, I stämningsstunder and Sammanringning. The majority of her 63 songs are for solo or multiple voices with accompaniment, a few are choral works. Between 1882 and 1920, 120 of her songs were published in Sanningsvittnet, of which two thirds are in four-part settings for choir or for congregational singing, the remainder are for solo voice. 17 songs were first published in Pilgrimstoner in 1891. Some of her compositions were included in two sacred songs collections: Kör-album. Samling af större och mindre körsånger (1894) and Soli deo Gloria (1938). Several of her songs have been included in frikyrkliga (‘free church’: Christian Protestant denominations not part of the Church of Sweden) song collections, but that number has diminished over time. The song that has survived the longest is ‘Vem är skaran som syns glimma’ (Psalmer och sånger, no. 536).
Approximately 200 of her songs have sacred texts − even the few of a more lyrical nature end spiritually. Besides sporadic poems by authors such as the Finnish author Zacharias Topelius, most of her texts originate from Christian frikyrkliga poets. Carl Boberg (editor of Sanningsvittnet) account for just over 60; also widely represented are Swedish gospel hymn author Lina Sandell, teacher Olga Kullgren and preacher Nils Frykman. Stylistically, Sandborg-Waesterberg was typical of mid-1800’s song composition: a style that continued to be used in bourgeoisie salon music as well as within the frikyrkan, even when it had lost its pertinence in coeval art music. Her range of songs extends from strophic, tuneful melodies − with simple, four-part harmonies and a basic rhythmic schema that is repeated throughout the song − to extensive, through-composed music for one or several voices.
Within the frikyrkan, aesthetics of the faith required song and poetry to reflect religious experiences. Sandborg-Waesterberg made use of the means of her time in the quest for her own personal interpretation of texts. Since she was a pianist and accompanist herself, her piano parts are often quite elaborate and independent from the vocal parts. In some of her songs one can hear virtuosic figurations or onomatopoeic verse, interpretive of the chirping of birds in the coloratura-like ornamented vocal part. Several of her earlier songs relate to art music arrangements of folk tunes. She creates dramatic effects with the use of diminished chords. If the tone language of her solo songs is retrospective, it is more developed when compared with contemporary music within the frikyrkan. Her level of ambition is comparable with that of composer and preacher Joël Blomqvist.
Hans Bernskiöld © 2015
Trans. Thalia Thunander
Bibliography
Bernskiöld, Hans: ‘Amanda Sandborg-Waesterberg’, in: Sjung, av hjärtat sjung! Församlingssång och musikliv i Svenska Missionsförbundet fram till 1950-talet, diss., Göteborgs universitet, 1986, pp. 67−69.
Lövgren, Oscar: ‘A. S-g. Amanda Sandborg Waesterberg’, Sångarbladet, no. 12 1940, pp. 1−3. [Based on letters from the daughter dottern Gunhild Spaak 20 Oct. 1940, preserved in Oscar Lövgren’s hymnological collection at Riksarkivet, Stockholm.]
Lövgren, Oscar: Psalm- och sånglexikon, Falköping: Gummesson, 1964.
Sköldmark, Katarina: Amanda Sandborg-Waesterberg 1842−1918: kort biografi och verkförteckning, thesis in musicology 60 credits, Stockholm university, 1990.
Summary list of works
Songs (approximately 100 for one or more voices and piano), choral songs (approximately 100).
Collected works
Song collections
I Främlingslandet, book 1, Stockholm: Utgifvarens förlag och tidningen Sanningsvittnets expedition (i kommission), 1875. 1. Jag vill sjunga om Herrens nåd evinnerligen (‘O må Jesussången klinga’, Lina Sandell), 2. Barnets bön (‘O, Fader huld, se till mig ned’), 3. Davids 91:sta psalm (‘Han begärar mig’), 4.Hemlängtan (‘Från syndens plågor’).
I Främlingslandet, book 2, Stockholm: Utgifvarens förlag och tidningen Sanningsvittnets expedition (i kommission). 1. Dag och natt äro dina (‘Så länge det är dag jag kan ej se’, Lina Sandell), 2. Lilla Elins visa (‘Högt upp i himlen min Frälsare bor’, Lina Sandell), 3. Ho kom vid mig (‘Och kände du, Herre, den darrande hand’, Lina Sandell), 4. Under lefnads-seglatsen (‘Min farkost den går genom brusande vatten’, A. v. Z.), 5. Har du öppnat (‘I den sena midnattsstunden’, Lina Sandell), 6. Lammets fröjdesång över sin herde (‘Jag är Jesu lilla lam’, Lina Sandell), 7. Afskedshälsning (‘Dit Herren visar stråten’).
På sångens vingar, Stockholm: C.A.V. Lundholm, 1887. 1. Ett ögonblick (‘Jag slöt ögat ett ögonblick’, Olga Kullgren), 2. Min wän (‘Af allt mitt hjerta säll jag känner mig’, H. Martinson), 3. Mitt bo (‘De foglar små, som sökte hem’, H. Martinson), 4. Wallflickans visa (‘Tidigt med solen jag vandrar till skog’, okänd), 5. Sommaren (‘Jorden står i sommarskrud’, A. v. Z.), 6. Davids 33:e psalm, duet for soprano and tenor (‘Fröjden eder i Herranom’, Psalt. 33), 7. Den eviga klippan, solo för alt med kör (‘Si, Herren han är ditt eviga stöd’, Olga Kullgren), 8. Hemma hos Herren, movements for mixed choir and for male voices (‘Jag vill sjunga en sång om det saliga land’, Lina Sandell), 9. Om aftonen, quartet with solo for male voices (‘Ren sjunker solen sakta ner’, unknown).
I aftonens frid, book 1, Stockholm: Fosterlands-Stiftelsens Förlags Expedition, ca 1893. 1. Var som fågeln (‘Var som fågeln uppå trädets gren’, J.M. Lindblad), 2. Den nya staden (‘Jerusalem, Guds helgons stad’, Carl Boberg), 3. Till Jesus fore jag (‘Om du nu kunde flyga’, Carl Boberg), 4. I susande skog (‘Stilla frid är i skogens gömma’ − Heliofilos), 5. Huru hastigt de fly, duett för baryton och bas (‘Huru hastigt de fly, våra dagar och år’ − J.N.), 6. Stilla, stilla, trio for soprano, tenor and bass (‘Stilla, stilla, låt din stridssång tystna’, Emilia Ahnfelt-Laurin), 7. Hvad tänker jag på (‘Hvad tänker jag på uti aftonens stund’, E.G.A.).
I aftonens frid, book 2, Stockholm: Fosterlands-Stiftelsens Förlags Expedition, ca 1893. 1. Höstkväde (‘Nu har han flytt vår sköna sommar’, Carl Boberg), 2. Mitt hem (‘Du lilla svala, när du kan sjunga’, A. R-n.), 3. Kyrkogården (‘Stilla skrider solen ner’, Carl Boberg), 4. Hvarför sjunger du trast? (S.M.H.), 5. Tillbedjan (‘Konung, konung, utan like’, August Wiktor Hellström), 6. Som dufvan (‘Blott på andra sidan söke jag min ro’, Lina Sandell), 7. Pilgrimen (‘Du ilande pilgrim, hvart skyndar du hän’, Lina Sandell).
I stämningsstunder, Stockholm: Fosterlands-Stiftelsens Förlags Expedition, before 1891?. 1. Månljus (‘Månljus på mörka fjärden’, Anna A.), 2. O du ljufva frid!, duet (‘Dagens id är slutad’, Lina Sandell), 3. Höstsång, duet (‘Nu finns det icke glädje mer’, Sebulon), 4. Skyddsängeln, duet (‘Kom, Herrens sköna ängel’, unknown), 5. Vår klippa, duet (‘Ej rubbas klippan den minsta hårsmån’, Lina Sandell), 6. Jag har så mycket att tacka för (Lina Sandell), 7. O törnekrönta hufvud (S.M.H.), 8. På törnestig (‘En skara vandrar på törnestig’, Aster), 9. När stjärnan uppå himmelen så klar (S.E.), 10. Gör mig som snö så ren (S.M.H.), 11. Aftonsuck (‘Det är afton, lördagsafton’, Carl Boberg), 13. Hosianna, quartet for mixed voices (‘Hosianna! Si, han kommer’, Carl Boberg).
Sammanringning, Stockholm: Fosterlands-Stiftelsens Förlags Expedition, ca 1893. Sammanringning (‘Sabbatsklockans toner klinga’, Th. Jacobson), 2. Mig, som är en lefvande källa (Jer. 2:13), 3. Ack, endast löf (‘Ack, endast löf! O själ, begråt’, Cuyler), 4. Snabba äro lifvets stunder (Carl Boberg), 5. Ut! (‘Se, därute stormen rasar’, A-d), 6. Trygghet (‘Ej storm, ej sjö, ej vredgad våg’, M. v. B.), 7. Vaka, duet for soprano and baritone (‘Nattens timmar framåt skrida’, August Wiktor Hellstöm), 8. I kvällen (‘Nu sjunker dagen och solen strör’, Carl Boberg), 9. Kom, solo with choir (‘Och Anden och bruden säga: kom!’, Upp. 22:17).
Sommarminnen, Stockholm: Fosterlands-Stiftelsens Förlags Expedition, ca 1903. 1. Lärksången (‘Upp emot blånande höjder’, Aug. B[ohman]), 2. I skymningen (‘Nu dagens gyllne sol har svunnit’, S. L.), 3. Sabbatsmorgonen (‘I tornet med strålande korset uppå’, Anna A.), 4. Brudkronan (‘Med ögonen fulla af tårar’, Carl Boberg), 5. Hade jag vingar (‘Hade jag vingar som dufvan’, Lina Sandell), 6. Blifven dufvan like (‘Bortom bergets dunkla klyfta’, Carl Boberg), 7. Solen sjunker (‘Och daggen faller så tyst, så tyst’, A major), 8. Hemlängtan (‘Min gyllne stad, mitt fjärran hem’, Carl Boberg).
All books exist in original and/or copied versions at Musik- och Teaterbiblioteket, Stockholm.
Sanningsvittnet. Evangelisk-Luthersk veckotidning för den inre missionen. 127 songs between 1882 and 1920.
Kör-album. Samling af större och mindre Körsånger med och utan accompagnemang för Sopran, Alt, Tenor och Bas, dels komponerade, dels samlade och utgifna af Axel Francke. Worcester, Massachussets 1894. Nr 7 Davids 33dje psalm, solo med kör, arr af Axel Francke [choral album for soprano, alto, tenor and bass].
Soli deo Gloria. Solosånger med religiös text av olika tonsättare att användas vid gudstjänst. Stockholm: Diakonistyrelsen 1938. Här ingår Vaka (‘Nattens timmar framåt skrida’).
Alphabetic register of songs in the song collections and Sanningsvittnet (normalised spelling)
Ack länge, länge drog min själ. Sanningsvittnet, no. 48 1889.
Ack, endast löv! O själ, begråt. Sammanringning, ca 1893.
Ack, kände du Frälsarens hjärta. Sanningsvittnet, no. 7 1908.
Av allt mitt hjärta säll jag känner mig. På sångens vingar, 1887.
Bittida till Herren ila. Sanningsvittnet, no. 52 1886 and no. 10 1920.
Blott på andra sidan söke jag min ro. I aftonens frid, book 2, ca 1893.
Bortom bergets dunkla klyfta. Sanningsvittnet, no. 52 1895.
Bortom bergets dunkla klyfta. Sommarminnen, ca 1903 (other arrangement).
Dagens id är slutad. I stämningsstunder, before 1891?
De fåglar små, som sökte hem. På sångens vingar, 1887.
Det finns en ljuvlig vilostad. Sanningsvittnet, 1886.
Det finns en stilla ljuvlig ro. Sanningsvittnet, no. 39 1904.
Det ligger bakom, det som en gång har varit. Sanningsvittnet, no. 40.
Det ljusnar i öster och skuggorna fly. Sanningsvittnet, no. 7, 1899.
Det susar genom livets strid. Sanningsvittnet, 1883.
Det är afton, lördagsafton. I stämningsstunder, before 1891?
Det är mig nog, varthän min väg än går. Sanningsvittnet, no. 5 1899.
Det är så tyst, Han kämpat ut. Sanningsvittnet, no. 15 1892.
Dig, Herre, tackar jag Av all min håg och hjärta. Sanningsvittnet, no. 1 1916.
Din Gud är kärlek, lyft ditt öga. Sanningsvittnet, no. 49 1891.
Dit Herren visar stråten. I främlingslandet, book 2, 1875.
Du giver mig glädje i hjärtat. Sanningsvittnet, no. 11 1906.
Du ilande pilgrim, vart skyndar du hän. I aftonens frid, book 2, ca 1893.
Du lilla blomma, som mot jorden böjd. Sanningsvittnet, no. 9 1896.
Du lilla svala, när du kan sjunga. I aftonens frid, book 2, ca 1893.
Dyre Jesus, när du säger: Jag den gode Herden är. Sanningsvittnet, no. 32 1893.
Då jag ser snökristaller. Sanningsvittnet, no. 20 1900.
Där ute i världen är tvedräkt och sorg. Sanningsvittnet, no. 46 1898.
Efter arbetsveckans strid vilodagen härligt randas. Sanningsvittnet, no. 7 1909.
Ej längre mäktar hjärtat dröja. Sanningsvittnet, no. 7 1897.
Ej rubbas klippan den minsta hårsmån. I stämningsstunder, before 1891?
Ej storm, sej sjö, ej vredgad våg. Sammanringning, ca 1893.
En fågel måste kvittra i majsolns glada ljus. Sanningsvittnet, no. 51 1904.
En skara vandrar på törnestig. I stämningsstunder, before 1891?
Ett hem hos Gud, o ljuva tröst. Sanningsvittnet, 1886.
Fader, barmhärtige, vördnadsfullt böja. Sanningsvittnet, no. 13 1907.
Finns en klippa så fast. Sanningsvittnet, no. 20 1909.
Framåt på vädjobanan. Sanningsvittnet, 1884,
Frid, Guds frid! O, hälsning ljuva. Sanningsvittnet, no. 40 1903.
Från ljusets värld Du kom till oss. Sanningsvittnet, no. 28 1911.
Från orons hav, som svallar. Sanningsvittnet, no. 15 1899.
Från synden och nöden Från graven och döden. Sanningsvittnet, no. 5 1896.
Från syndens plågor Och stormens vågor. I främlingslandet, book 1, 1875.
Fröjdebud, fröjdebud Ifrån Jesus. Sanningsvittnet, 1884.
Fröjden eder i Herranom. På sångens vingar. 1887.
För er vill jag sjunga, I älskade unga. Sanningsvittnet, no. 28 1899.
Glad i mitt sinn, sjunga jag vill. Sanningsvittnet, 1886.
Gud, som härskar i det höga. Sanningsvittnet, no. 49 1909.
Gå varsamt, min kristen, giv akt på din gång. Sanningsvittnet, no. 16 1904.
Gör mig som snön så ren. I stämningsstunder, before 1891?
Hade jag vingar som duvan. Sommarminnen, ca 1903.
Han begärar mig. I främlingslandet, book 1, 1875.
Han min herde är Och min vän så kär. Sanningsvittnet, no. 9 1903.
Hemma, hemma! De som vore. Sanningsvittnet, no. 50 1891.
Herre lär mig höra Vad du säger mig. Sanningsvittnet, no. 12 1900
Herre, upp till dig jag ser hjälpbehövande och ber. Sanningsvittnet, no. 38 1912.
Herren hjälper, sjöng kung David. Sanningsvittnet, 1884.
Herren älskar! Vilken ljusning. Sanningsvittnet, 1886.
Hosianna! Si, han kommer. I stämningsstunder, before 1891?
Hur friskt den vinden susar. Sanningsvittnet, no. 21 1901.
Hur gott att ha ett fäste hos Gud. Sanningsvittnet, no. 33 1889.
Hur ljuvligt att vara en pilgrim bland dem. Sanningsvittnet, no. 22 1890.
Huru hastigt de fly, våra dagar och år. I aftonens frid, ca 1893.
Härlig vår Sommar dig följer. Sanningsvittnet, no. 51 1901.
Härliga stunder, o huru dyra. Sanningsvittnet, 1886.
Högt upp i himlen min Frälsare bor. I främlingslandet, book 2, 1875.
Hör, hur himlens klockor kalla! Sanningsvittnet, no. 48 1918.
I den sena midnattsstunden. I främlingslandet, book 2, 1875.
I tornet med strålande korset uppå. Sommarminnen, ca 1903.
Ingen omsorg, Vare det min sång. Sanningsvittnet, 1886.
Jag förgäter det som är till rygga. Sanningsvittnet, no. 15 1909.
Jag har en vän - vet du hans namn?. Sanningsvittnet, 1884.
Jag har så mycket att tacka för. I stämningsstunder, before 1891?
Jag minns en röst, som ren i ungdomsåren. Sanningsvittnet, no. 51 1898.
Jag såg en frälsad skara för höga tronen stå. Sanningsvittnet, no. 35 1911.
Jag vet en genomstungen hand. Sanningsvittnet, no. 26 1898.
Jag vet en skatt av högre art. Sanningsvittnet, no. 9 1887.
Jag vet en stjärna, klar och mild. Sanningsvittnet, no. 14 1889.
Jag vet ett land långt ovan skyn. Sanningsvittnet, 1883.
Jag vet ett ord, ett saligt ord. Sanningsvittnet, 1883.
Jag vill sjunga en sång om det saliga land. På sångens vingar, 1887.
Jag ville så gärna sjunga min skönaste sång för dig. Sanningsvittnet, no. 43 1916.
Jag är Jesu lilla lamm. I främlingslandet, book 2, 1875.
Jag ögat slöt ett ögonblick. På sångens vingar , 1887.
Jerusalem, Guds helgons stad. I aftonens frid, ca 1893.
Jesus lever, o, vad livsmusik. Sanningsvittnet, 1886.
Jesus älskar mig! Hur gott. Sanningsvittnet, 1885.
Jesus! Jesus! O, det ordet. Sanningsvittnet, 1884.
Jorden står i sommarskrud. På sångens vingar, 1887.
Kom hit över, så ljuder ropet. Sanningsvittnet, no. 37 1905.
Kom till oss, hugsvalare. Sanningsvittnet, no. 23 1901.
Kom, Herrens sköna ängel. I stämningsstunder, before 1891?
Kom, morgonstjärna underbar. Sanningsvittnet, 1883.
Konung, Konung, utan like. I aftonens frid, book 2, ca 1893.
Kvällen dunkla slöjor breder. Sanningsvittnet, no. 19 1897.
Lyft mig upp från skumma dalar. Sanningsvittnet, no. 16 1887.
Lys mig, klara stjärna. Sanningsvittnet, 1885.
Långt fjärran från sorgers och skuggors land. Sanningsvittnet, no. 48 1910.
Lös, o Gud, mina bundna vingar. Sanningsvittnet, 1883,
Med Jesu blod mitt samvete bestänktes. Sanningsvittnet, no. 46 1895.
Med ögonen fulla av tårar. Sommarminnen, ca 1903.
Mig, som är en levande källa. Sammanringning, ca 1893.
Milde Jesus, kom i kväll. Sanningsvittnet, no. 18 1894.
Min farkost den går genom brusande vatten. I främlingslandet, book 2, 1875.
Min gyllne stad, mitt fjärran hem. Sommarminnen, ca 1903.
Min lovångs Gud, med fröjd från jord. Sanningsvittnet, no. 21 1910.
Min själ, du får ej sjunka ner. Sanningsvittnet, no. 24 1907.
Mitt val är gjort, det är bestämt. Sanningsvittnet, no. 10 1894.
Månljus på mörka fjärden. I stämningsstunder, before 1891?
Nattens flor och skuggor vika. Sanningsvittnet, 1885.
Nattens timmar framåt skrida. Sammanringning, ca 1893.
Ner, bort med sorg! I Jesu namn. Sanningsvittnet, no. 49 1917.
Nu dagens gyllne sol har svunnit. Sommarminnen, ca 1903.
Nu finns det icke glädje mer. I stämningsstunder, before 1891?
Nu har han flytt vår sköna sommar. I aftonens frid, book 2, ca 1893.
Nu nalkas åter den glada tiden. Sanningsvittnet, no. 50 1893.
Nu sjunker dagen och solen strör. Sammanringning, ca 1893.
Nu vår konung seger vunnit. Sanningsvittnet, no. 2 1894.
Nu är den signade pingstens tid. Sanningsvittnet, no. 37 1902.
När julens klockor ringa. Sanningsvittnet, no. 51 1905.
När stjärnan uppå himmelen så klar. I stämningsstunder, before 1891?
O du heliga Guds lamm Blek och blodig går du fram. Sanningsvittnet, no. 48 1914.
O törnekrönta huvud. I stämningsstunder, before 1891?
O, ‘bry dig icke om de mörka stunder’. Sanningsvittnet, 1883.
O, att jag kunde som lärkan sjunga. Sanningsvittnet, no. 22 1910.
O, du Guds barn, är mörk din stig. Sanningsvittnet, no. 52 1902.
O, Fader huld, se till mig ned. I främlingslandet, book 1, 1875.
O, hur ljuvligt, o hur saligt. Sanningsvittnet, no. 4 1889.
O, huru snabbt hon ilar tidens flod. Sanningsvittnet, no. 14 1904.
O, Jesus kär, Du är min skatt. Sanningsvittnet, no. 31 1895.
O, Jesus kär, tillbedjande jag höjer. Sanningsvittnet, no. 19 1902.
O, kasta din omsorg på Herren, min broder. Sanningsvittnet, 1886.
O, må Jesussången klinga. I främlingslandet, book 1, 1875.
Och Anden och bruden säga: kom!. Sammanringning, ca 1893.
Och daggen faller så tyst, så tyst. Sommarminnen, ca 1903.
Och kände du, Herre, den darrande hand. I främlingslandet, book 2, 1875.
Om du nu kunde flyga. I aftonens frid, ca 1893.
Om en konung vill jag sjunga. Sanningsvittnet, 1883.
Om jag ägde allt, men icke Jesus. Sanningsvittnet, no. 37 1908.
Om kvällen, innan jag till vila går. Sanningsvittnet, no. 19 1900.
Pilgrim, tröttsamt strävande bort. Sanningsvittnet, no. 25 1889.
Pris vare Gud i himlens höjd!. Sanningsvittnet, 1883.
Ren sjunker solen sakta ner. På sångens vingar, 1887.
Sabbatsklockans toner klinga. Sammanringning, ca 1893.
Se invid Jesu kors det står. Sanningsvittnet, no. 24 1898.
Se, därute stormen rasar. Sammanringning, ca 1893.
Se, Guds lamm med döden strider. Sanningsvittnet, no. 11 1900.
Se, nu är det pingst. Sanningsvittnet, no. 4 1894.
Se, skuggan ren i dalen står. Sanningsvittnet, no. 27 1915.
Se, vit som en brud står parken. Sanningsvittnet, no. 17 1914.
Si, Herren han är ditt eviga stöd. På sångens vingar, 1887.
Sjung, broder, sjung. Sanningsvittnet, no. 27 1890.
Snabba äro livets stunder. Sammanringning, ca 1893.
Solen sjunker, dagen glider. Sanningsvittnet, 1885.
Som den trötta duvan flyger. Sanningsvittnet, no. 39 1916.
Stilla frid är i skogens gömma. I aftonens frid, ca 1893.
Stilla skrider solen ner. I aftonens frid, book 2, ca 1893.
Stilla, stilla, Låt din stridssång tystna. I aftonens frid, ca 1893.
Stjärna, stjärna, stjärna från Betlehem. Sanningsvittnet, no. 40 1898.
Strålande vår Ännu en gång hälsar min sång. Sanningsvittnet, no. 51 1918.
Så frukta dig icke, du väntande brud. Sanningsvittnet, no. 14 1897.
Så klinga då likt skott uti lunden. Sanningsvittnet, no. 33 1895.
Så länge det är dag jag kan ej se. I främlingslandet, book 2, 1875.
Så ut din säd, du såningsman. Sanningsvittnet, no. 13 1910.
Säg mig, finns det väl en fristad. Sanningsvittnet, no. 26 1895.
Säg, varför denna jämmer. Sanningsvittnet, no. 46 1902.
Tack, käre Herre, för allt gott. Sanningsvittnet, no. 18 1887.
Tiden ilar, Aldrig vilar. Sanningsvittnet, no. 20 1911.
Tidigt med solen jag vandrar till skog. På sångens vingar, 1887.
Till Kristi kors min själ vill fly. Sanningsvittnet, no. 5 1902.
Till ostörd frid mitt hjärtas längtan står. Sanningsvittnet, no. 21 1888.
Tio jungfrur alla hade Ordet och bekännelsen. Sanningsvittnet, no. 2 1901.
Trötte pilgrim, som i jordens dalar. Sanningsvittnet, no. 32 1889.
Upp emot blånande höjder. Sommarminnen, ca 1903.
Ut över världen ljuder härliga bjudningsord. Sanningsvittnet, no. 33 1908.
Vad jag i världen fann, ett näste. Sanningsvittnet, no. 17 1894.
Vad tänker jag på uti aftonens stund. I aftonens frid, ca 1893.
Vad underbar, vad högstämd poesi. Sanningsvittnet, no. 25 1892.
Var blommar fridens Eden. Sanningsvittnet, 1885.
Var som fågeln uppå trädets gren. I aftonens frid, ca 1893.
Varför sjunger du, trast? I aftonens frid, book 2, ca 1893.
Varningens ord är frälsningens ord. Sanningsvittnet, no. 11 1898.
Vem är skaran som syns glimma. Sanningsvittnet, 1884.
År från år du bliver den du var. Sanningsvittnet, no. 32 1905.
Åter adventsklockan ljuder. Sanningsvittnet, no. 21 1912.
Åter har ett år förflutit. Sanningsvittnet, 1882.
Än Gud helge ande vilar över nordanland. Sanningsvittnet, no. 5 1899
Änglarna det lyster Skåda in i djupet. Sanningsvittnet, no. 52 1894
Örtagårdsmästaren gick i sin gång. Sanningsvittnet, no. 40 1905.