Mitt rike
Är jag ditt hjärtas konung, du drömmens stolta drottning min,
så tåga i mitt rike vid klang af höga hymner in!
Och är den gåfvan fyllest, så följ mig upp på drömmarnes höjd
ditt varde allt du skådar, vårnätters vemod, soldagars fröjd!
De mörke jordens männer dig bjuda guld och blommor och bröd,
dig bjuda fält och skogar och rikedoms ro intill din död.
Vet flygande vind hvar mitt rike blånar i väntan på drottningen sin,
vet vandrande sol den dagen, när jag bär dig i skälfvande fröjd derinn!

Två fjärilar
Det var en gång två fjärilar, så var det sol och sommardoft!
å, det var sol och blomsterdoft,
och molnens hvita jungfrur de lekte på himmelens blåa loft i solen.
Två fjärilar, de fladdrade bland blad och blomster hit och dit,
den ena hette Liljahvit och Rosenröd den andra,
och Rosenröd jagade Liljahvit i solen!
Liljahvit flydde för Rosenröd, och rundt omkring stod sommarns glöd,
och alla blomsterkalkar de stodo fulla utaf mjöd i solen.
Två fjärilar, de dansade en hvirfveldans i doft och sol,
då logo vallmo och viol och ville med i dansen,
och alla myggor spelte fiol i solen.
Två fjärilar, de tumlade bland blad och blomster upp och ned,
Liljahvit in i en buske gled och Rosenröd gled efter,
sen var jag inte längre med i solen.

Se, allena har jag vandrat
Se, allena har jag vandrat
genom glädje, genom sorg,
ensam, ensam har jag vandrat
på de vimmelfyllda torg.
Vilse jag i natten trefvat.
Ensam, ensam har jag lefvat.
Se, då smög du till min sida,
tog min hand och bad, bad om stöd,
följde mig på vägar vida,
blef mig när i lust och nöd.
Ljust vardt lifvet, kvällsljuf döden.
Lugn jag går mot dunkla öden.