Klang, min vackra bjällra, i den sena kväll!
Spring, min raska fåle, över mo och fjäll!
Hemåt ila vi med vindens snabba fart,
där så vila vi i mjuka armar snart;
och vår lycka ingen må förtycka.
Alla kvällens norrsken flämta där i skyn,
alla sälla minnen skymta för min syn.

Hej, hej, galopp det går på insjöns silvertak!
Hejda loppet ej för varje liten vak!
Långa djupa fjärdar brusa under oss,
många ljuva världars ljus i stjärnors bloss
vackra glimma uti isens strimma.
Höjden är så klar och klart är djupet ock:
dö, det är visst gott, men leva bättre dock.