- Year of composition: Uppsala, May 1913
- Work category: Several choirs and instruments
- Text author: Compiled from The Holy Scriptures by Archbishop Nathan Söderblom
- Dedication: To Mother
- First performed: At the inauguration of the Church of Revelation in Saltsjöbaden 18 May 1913
- Duration: Approx. 30-40 min
- Detailed duration: C:a 30 minutes
Instrumentation
hp, cel, org, harm / str: 1.1.1.1.0
Solo voices/choir
Solo voices: bass and baritone
Two choirs: Coro: S.A.T.B. & Semi-coro: S.S.A.T.
Examples of printed editions
The Swedish Art Music Society MK96, printed in 1916
- Location autograph: Musik- och teaterbiblioteket
Literature
Carlsson, Curt: Wilhelm Stenhammar, Ivar Widéen och Alfvéns Uppenbarelsekantat, in Alfvéniana, 1−2/09, pp. 9−10, 16−17.
Fogelström, Maria: Hugo Alfvéns Uppenbarelsekantat : en studie i hur tonsättaren arbetar med text och framhäver dess betydelse med musikaliska medel. Musikvetenskap, Stockholms univ. 1991.
Hedwall, Lennart: Hugo Alfvén. En svensk tonsättares liv och verk. Sthlm: Norstedts, p. 289ff.
Description of work
1. Prelude: Andante C major 4/4
2. Lento F minor 4/4, then B-flat minor, to B-flat major 3/4
3. Andante solenne D-flat major 4/4
Links
Downloadable edition of Preludium (for organ) at Hugo Alfvénsällskapet's website
Libretto/text
1. Vad gagn har männ´skan av all möda och hjärteoro, som hon gör sig? Alla hennes dagar äro ju fulla av plåga, och det besvär hon har är fullt av grämelse.
Jag såg förtryckta fälla tårar, och ingen fanns som tröstade dem; jag såg dem lida övervåld av sina förtryckares hand, och ingen fanns som tröstade dem. Då prisade jag de döda, som redan fått dö, lyckliga framför de levande, som ännu leva.
Himlarna förtälja Guds ära, och fästet förkunnar hans händers verk; den ena dagen talar därom till den andra, och den ena natten kungör det för den andra.
Min Gud, bedrövad är min själ i mig; därför tänker jag på dig i Jordans land, på Hermons höjder, på Misars berg. Djup ropar till djup vid dånet av dina vattenfall; alla dina svallande böljor gå över mig.
Trösten, trösten mitt folk, säger eder Gud. Herrens härlighet varder uppenbarad, och allt kött skall tillsammans se den. Ty så har Herrens mun talat.
Höjen, I portar edra huvuden, höjen eder I eviga dörrar, att ärans konung må draga därin. Vem är då ärans konung? Det är Herren, stark och väldig, Herren, väldig i strid, det är han. Höjen, I portar edra huvuden, höjen eder I eviga dörrar, att ärans konung må draga därin. Vem är då ärans konung? Det är Herren Sebaot; han är ärans konung.
2. Mitt folk, vad har jag gjort mot dig, och varmed har jag betungat dig? Svara mig! Jag förde dig ju upp ur Egyptens land, och ur träldomshuset förlossade jag dig.
Utplåna mina överträdelser efter din godhet, Herre, efter din stora barmhärtighet, o, Herre Sebaot. Två mig väl från min missgärning, rena mig ock från min synd. Ty jag känner mina överträdelser, och min synd är alltid inför mig.
Jag utplånar dina synder såsom ett moln. Vänd om till mig, ty jag förlossar dig.
Stå upp, var ljus, ty ditt ljus kommer, och Herrens härlighet går upp över dig. Se, mörker övertäcker jorden och töcken folken, men över dig uppgår Herren, och hans härlighet uppenbaras, och hans härlighet kommer över dig. Stå upp, var ljus!
3. Den som har mina bud och håller dem, han är den, som älskar mig; och den, som älskar mig skall varda älskad av min Fader, och jag skall älska honom och uppenbara mig för honom.
Leva vi, så leva vi för Herren, och dö vi, så dö vi för Herren. Evad vi nu leva eller dö, så höra vi Herren till.
Amen, lov och ära och vishet och tack och pris och makt och starkhet tillkomme vår Gud i evigheters evighet! Amen.